Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Idrottsförbunden röstar för hårda tag mot matchfixning

Nu i helgen tas beslut om nya regler för att stävja matchfixning. Det är riksidrottsstämma och det förslag som lagts innebär ordentliga straffsanktioner mot den som medverkar till eller underlåter att anmäla misstänkt manipulation av idrottslig verksamhet. Så här resonerar förbunden.
Gabriella Westberg Publicerad
Ishockeyspelare och lagombudsmän i Unionens lokaler i Stockholm
På fredagen samlades ishockeyspelare och lagombudsmän i Unionens lokaler i Stockholm. På frågan om hur de skulle agera om de såg eller hörde en spelarkollega få "ett erbjudande de inte kunde tacka nej till" om att manipulera matchresultatet svarade de: Anmäla till polisen! Foto: Kollega

Förslaget på nytt regelverk togs fram i höstas och är i mångt och mycket en kopia av det regelverk riksidrotten har på dopingområdet. Ur ett arbetsrättsligt perspektiv finns flera problem med förslaget. Men inom idrottsförbunden tror många att hårdhandskarna är precis vad som krävs för att stoppa utvecklingen med fixade matcher.

Förslaget om nytt regelverk röstades igenom på lördagen, vid Riksidrottsförbundets stämma i Helsingborg. Läs mer om det här: Kritiserat förslag om matchfixning gick igenom.

 

Anders Hübinette är förbundsjurist för Svenska Fotbollförbundet, men även ledamot i Riksidrottsförbundets stadgekommitté och har därigenom varit med att ta fram det nya förslaget. Inom hans sport är matchfixningen ett konkret problem.

- Fotbollen är störst i alla avseenden, även i det här tråkiga sammanhanget. Matchfixningen är ett stort och allvarligt hot mot all tävlingsidrott. Vi behöver ett verkningsfullt verktyg, säger han och varnar för att situationen kan utvecklas som i delar av Asien där i princip hälften av alla matcher lär vara riggade.

Han tror att förslaget som lagts fram, med straffsanktioner också mot den som inte själv är inblandad men som haft anledning att misstänka något, är rimligt.

- Men vi får väl se vad stämman säger, om det upplevs som ett vettigt förslag eller inte.

Troligt är att förslaget klubbas. Det skickades ut på remiss under hösten 2014. Sedan dess har 11 av sammanlagt 70 specialförbund, som är medlemmar i RF, inkommit med synpunkter. Enligt Anders Hübinette har nästan alla samstämmigt varit för förslaget.

- Svenska Fotbollsförbundet, har tillstyrkt förslaget blankt. Det kan jag säga med reservation mot att något skulle dyka upp i debatten i helgen och få representanterna på plats att ändra ståndpunkt, men inställningen hittills har varit att stå helt bakom förslaget.

Till skillnad från fotbollen är ishockeyn ännu inte så hårt utsatt för matchfixning. Men det förekommer. På Svenska Hockeyförbundet håller man frågan under observation, berättar förbundets ordförande Christer Englund. Han menar att anmälningsplikten i RF:s förslag är tung, men står ändå bakom det.

- Det kan bli tufft för en del, det ingår ju att man ska ange sina egna kollegor. Men jag tror att det är nödvändigt att även de som utsätts för att andra kollegor i laget manipulerar får det trycket på sig. Annars blundar man bara.

Han konstaterar att det på sätt och vis innebär ett angiverisystem, men tror ändå att ändamålet helgar medlen, och understryker att syftet är att undvika brott.

- Misstanke ska ju anges innan brottet begås. Det ska vara preventivt.

En professionell spelare som av någon anledning inte anmäler en misstanke kan enligt förslaget i praktiken bli avstängd från att utöva sitt yrke i flera år, vilket Sico, som organiserar hockeyspelare reagerat på. Det tycker inte Christer Englund är något större problem.

- Man blir av med jobbet om man inte följer de regler som finns. På samma sätt som med dopning. Den som är professionell ska vara ännu mer proffs när det gäller att följa reglerna.

Svenska Hockeyförbundet kommer också att rösta för att RF:s förslag går igenom.

Ann Sofi Thelin var den som författade Svenska Basketförbundets remissvar på RF:s regelverksförslag. Just basketen har drabbats av flera skandaler med riggade matcher på senare tid, som också omnämnts mycket i media. Därför jobbar förbundet hårt med frågan nu, säger hon.

- Vi ställer oss bakom förslaget. Vi hade också förslag på hur man skulle utöka det, till att omfatta spelare i högre grad.

Även Ann Sofi Thelin inser att det är ett kraftfullt åtgärdspaket som kan drabba även den som inte själv agerat brottsligt, men hon ser inte att det finns något alternativ.

- Ska man kunna gå in i kaklet med det här och stoppa matchfixningen måste man ta till kraftiga åtgärder. Jag tror att det är en bra början att dra in alla, att alla får anmälningsplikt. Det har ju visat sig tidigare att det är många som har vetat om att det sker, men inte sagt något.

Ann Sofi Thelin har själv haft kontakt med en spelare som hotats med våld mot sig och sin familj om hen inte la sig i en match. Är det rimligt, som i förslaget, att en professionell spelare i praktiken kan förhindras utöva sitt yrke om hen i en sådan situation inte vågar anmäla?

- Vad har vi för val? Man får inte vara rädd för att stå upp mot brottssyndikaten!

Bland de inkomna remissvaren är det ett förbund som uttryckt kritik mot delar av förslaget, Svenska Golfförbundet. För golfsporten är det än så länge mycket få tävlingar som är föremål för vadhållning, skriver Svenska Golfförbundet i sitt remissvar.

”Oaktat detta förhållande har golfsporten under de senaste åren drabbats av flera allvarliga fall av manipulation av tävlingsresultaten. Det kan inte heller uteslutas att det har skett eller sker illegal vadhållning som i sin tur triggar spelare att medverka till manipulation av tävlingsresultaten.”

Golfförbundet, SGF, är positiva till krafttagen mot matchfixningen, men har en hel del invändningar mot det lagda förslaget på åtgärder. Bland annat är de skeptiska till att lyfta ut vissa frågor i egna reglementen, som dopning och nu även matchfixning. Dessutom anser man att reglementet innehåller ”flera avvikelser som går långt utanför de ramar som gäller enligt RF:s stadgar, bland annat rörande påföljderna och preskriptionstiden.”

SGF vill ha en tydligare skrivning om att uppsåt måste ha funnits för att sanktion ska kunna utdelas, än som i det liggande förslaget.

Sammantaget andas förslaget en syn på att bestraffningsorganen hellre ska fälla än fria. SGF utgår från att detta inte är avsikten, men eftersom reglementet innehåller så många andra instruktioner bör texten kompletteras med följande mening: ”I tveksamma fall ska hellre frias än fällas”. Beviskravet bör också (…) vara ”ställt utom rimligt tvivel” att den anmälde har gjort sig skyldig till en straffbar förseelse.

Fotbollsproffsens spelarförening och Unionens idrottssektion Sico, som organiserar de anställda spelarna, är inte formella remissinstanser till Riksidrottsförbundet, men inkom ändå med synpunkter. Läs SICO:s remissvar här.  

Båda spelarorganisationerna har uttryckt kritik mot förslaget och bland annat lyft att regelverket krockar med arbetsrätten.

- De vill skydda sina medlemmar och deras intressen, såklart. Även om de inte utgör någon formell remissinstans måste vi lyssna och beakta om det är något att inhämta där. Men vi har inte gått dem till mötes i alla delar, nej, konstaterar Anders Hübinette.

Beslutet tas på lördagsförmiddagen. Riksidrottsstyrelsen sänder stämman live.

Brå utreder matchfixning

I höstas gav Riksidrottsförbundet och Fotbollförbundet i uppdrag åt Brottsförebyggande rådet, Brå, att utreda matchfixningen.

Syftet med förstudien är att få kännedom om hur uppgjorda matcher fungerar och vilka aktörer som medverkar och ska svara på:

  • Vilka typer av upplägg som finns vid olika matcher
  • Hur organisations-strukturerna ser ut när det gäller bland annat logistik och penningflöden
  • Vilka brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder som bedöms vara mest effektiva

Utredningen finansieras av Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet och Svenska spel och beräknas vara klar till sommaren. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.