Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

LKAB-chefens sorti upprör Unionenklubben

Det fortsätter att storma kring det statliga gruvbolaget LKAB. Efter stora sparbeting och varsel sparkades vd:n Lars-Eric Aaro tidigare i veckan. Beskedet kom som en stor överraskning för Unionenklubben som är kritiska till styrelsens hantering av frågan.
Anton Andersson Publicerad
Pi Frisk/TT
LKAB:s kontor i Kiruna. Pi Frisk/TT

Det var i onsdags som nyheten kom; vd Lars-Eric Aaro får inte förnyat förtroende av LKAB:s styrelse. Det är en kraftig omsvängning. Så sent som i februari uttryckte styrelseordföranden Sten Jakobsson ett stort förtroende för Aaro, en tillit som nu alltså är förbrukad. Som plåster på såren tar Lars-Eric Aaro med sig ett avgångsvederlag på 18 månadslöner, totalt 7,2 miljoner kronor.

Enligt Unionenklubbens ordförande Sakari Alanko var beskedet i allra högsta grad oväntat. Han kritiserar också styrelsens sätt att hantera uppsägningen av Lars-Eric Aaro.

– Det kom som en blixt från klar himmel. Vi har inte hört något om detta alls. Det är förvånande att Sten Jakobsson uttalar sig så starkt mot honom. I princip sågar man vår förre vd öppet i media. Jag ogillar hur det har hanterats, man borde ha skött det mycket snyggare, säger Sakari Alanko till Kollega.

Efterträder gör Jan Moström, tidigare affärsområdeschef för gruvor på Boliden. Även kring honom har det förekommit en del skriverier, och bland annat har han tillskrivits epitetet ”Slaktaren från Boliden” av flera tidningar.

LKAB:s styrelse uppger också att Jan Moström ska fokusera mycket på kostnadseffektivitet och produktivitet. Men trots det är Sakari Alanko inte särskilt oroad.

– Jag såg en del svarta rubriker kring honom, så jag ringde upp min Unionenkollega på Boliden och han kände inte igen den bilden. Journalister är bra på att skruva upp sånt här.

Lars-Eric Aalto sitter kvar på vd-posten fram tills Jan Moström tar över i september.

Kraftigt sjunkande järnmalmspriser

Efter flera goda år har LKAB tvingats minska kostymen avsevärt. Kraftigt fallande malmpriser och svag konjunkturutveckling i Kina och Europa är de största förklaringarna. Sedan förra året har priserna sjunkit med så mycket som 75 procent.

Som en konsekvens av detta lanserade LKAB i höstas sparbeting på omkring 1 miljard kronor, och för bara några veckor sedan meddelade företaget att man minskar bemanningen med omkring 400 tjänster fram till början på nästa år. Omkring 100 tjänstemän berörs av nedskärningarna. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.