Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

LKAB-chefens sorti upprör Unionenklubben

Det fortsätter att storma kring det statliga gruvbolaget LKAB. Efter stora sparbeting och varsel sparkades vd:n Lars-Eric Aaro tidigare i veckan. Beskedet kom som en stor överraskning för Unionenklubben som är kritiska till styrelsens hantering av frågan.
Anton Andersson Publicerad
Pi Frisk/TT
LKAB:s kontor i Kiruna. Pi Frisk/TT

Det var i onsdags som nyheten kom; vd Lars-Eric Aaro får inte förnyat förtroende av LKAB:s styrelse. Det är en kraftig omsvängning. Så sent som i februari uttryckte styrelseordföranden Sten Jakobsson ett stort förtroende för Aaro, en tillit som nu alltså är förbrukad. Som plåster på såren tar Lars-Eric Aaro med sig ett avgångsvederlag på 18 månadslöner, totalt 7,2 miljoner kronor.

Enligt Unionenklubbens ordförande Sakari Alanko var beskedet i allra högsta grad oväntat. Han kritiserar också styrelsens sätt att hantera uppsägningen av Lars-Eric Aaro.

– Det kom som en blixt från klar himmel. Vi har inte hört något om detta alls. Det är förvånande att Sten Jakobsson uttalar sig så starkt mot honom. I princip sågar man vår förre vd öppet i media. Jag ogillar hur det har hanterats, man borde ha skött det mycket snyggare, säger Sakari Alanko till Kollega.

Efterträder gör Jan Moström, tidigare affärsområdeschef för gruvor på Boliden. Även kring honom har det förekommit en del skriverier, och bland annat har han tillskrivits epitetet ”Slaktaren från Boliden” av flera tidningar.

LKAB:s styrelse uppger också att Jan Moström ska fokusera mycket på kostnadseffektivitet och produktivitet. Men trots det är Sakari Alanko inte särskilt oroad.

– Jag såg en del svarta rubriker kring honom, så jag ringde upp min Unionenkollega på Boliden och han kände inte igen den bilden. Journalister är bra på att skruva upp sånt här.

Lars-Eric Aalto sitter kvar på vd-posten fram tills Jan Moström tar över i september.

Kraftigt sjunkande järnmalmspriser

Efter flera goda år har LKAB tvingats minska kostymen avsevärt. Kraftigt fallande malmpriser och svag konjunkturutveckling i Kina och Europa är de största förklaringarna. Sedan förra året har priserna sjunkit med så mycket som 75 procent.

Som en konsekvens av detta lanserade LKAB i höstas sparbeting på omkring 1 miljard kronor, och för bara några veckor sedan meddelade företaget att man minskar bemanningen med omkring 400 tjänster fram till början på nästa år. Omkring 100 tjänstemän berörs av nedskärningarna. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.