Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

50 miljoner till före detta Saab-anställda

Snart fyra år efter konkursen – nu får tjänstemän och arbetare med tidigare anställning på Saabfabriken i Trollhättan ersättning.
Anton Andersson Publicerad
Medarbetare på Saab i Trollhättan utanför fabriken efter informationsmötet om konkursansökan
Medarbetare på Saab i Trollhättan lämnar fabriken efter informationsmötet om konkursansökan, den 19 december 2011. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Det beskedet kom konkursförvaltarna, advokatbyråerna Wistrand och Deplhi, med i slutet på förra veckan.

– Huvudskälet är att överskottet efter vår förvaltning är så pass stort att det nu finns utrymme. Vi har även kommit så långt i handläggningen att fodringarna är klara och fastställda vilket är en förutsättning för att kunna betala ut pengar, säger Hans L. Bergqvist på advokatfirman Delphi till Kollega

Gruppen som man nu får pengar, så kallade förmånsberättigade, är prioriterad av konkursförvaltarna. Främst handlar det om utebliven lön, men också om innestående flextid, arbetstidsförkortning och uppsägningslön. 

Enligt Johan Bäcklund, ombudsman på Unionens regionkontor i Trollhättan, handlar det om personer som slog i taket i den statliga lönegarantin redan innan Saab gick i konkurs i slutet på 2011.

– Det är glädjande att det äntligen blir någon form av utdelning till de som väntat så länge. Det är det första positiva beskedet de får på många år, säger Johan Bäcklund.

Totalt väntar 3 000 före detta Saab-anställda på pengar, varav omkring 1 500 är tjänstemän. Enligt konkursförvaltarna ska de flesta anställda ha någon del av sin fodran som är förmånsberättigad, men hur stor den delen är varierar kraftigt.

50 miljoner kronor är också en liten summa sett till helheten. När konkursförvaltarna lämnade in Saabs bouppteckning till Vänersborgs tingsrätt våren 2012 hade bolagets 3,6 miljarder i tillgångar och 13 miljarder i skuld. Fodringarna till anställda uppgick då 513 miljoner kronor, alltså mer än tio gånger så mycket av vad som nu betalas ut.

– De delar som inte har förmånsrätt deltar i uppdelningen utav återstående medel proportionerligt. Den utdelningen kommer att bli mindre, och kan göras först när konkursen avslutas. Det går inte att ge någon tidsram i dagsläget. Det är domstolarna som styr, säger Hans L. Bergqvist.

Pengarna kommer att börja betalas ut till de berörda i slutet av denna vecka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.