Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

50 miljoner till före detta Saab-anställda

Snart fyra år efter konkursen – nu får tjänstemän och arbetare med tidigare anställning på Saabfabriken i Trollhättan ersättning.
Anton Andersson Publicerad
Medarbetare på Saab i Trollhättan utanför fabriken efter informationsmötet om konkursansökan
Medarbetare på Saab i Trollhättan lämnar fabriken efter informationsmötet om konkursansökan, den 19 december 2011. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Det beskedet kom konkursförvaltarna, advokatbyråerna Wistrand och Deplhi, med i slutet på förra veckan.

– Huvudskälet är att överskottet efter vår förvaltning är så pass stort att det nu finns utrymme. Vi har även kommit så långt i handläggningen att fodringarna är klara och fastställda vilket är en förutsättning för att kunna betala ut pengar, säger Hans L. Bergqvist på advokatfirman Delphi till Kollega

Gruppen som man nu får pengar, så kallade förmånsberättigade, är prioriterad av konkursförvaltarna. Främst handlar det om utebliven lön, men också om innestående flextid, arbetstidsförkortning och uppsägningslön. 

Enligt Johan Bäcklund, ombudsman på Unionens regionkontor i Trollhättan, handlar det om personer som slog i taket i den statliga lönegarantin redan innan Saab gick i konkurs i slutet på 2011.

– Det är glädjande att det äntligen blir någon form av utdelning till de som väntat så länge. Det är det första positiva beskedet de får på många år, säger Johan Bäcklund.

Totalt väntar 3 000 före detta Saab-anställda på pengar, varav omkring 1 500 är tjänstemän. Enligt konkursförvaltarna ska de flesta anställda ha någon del av sin fodran som är förmånsberättigad, men hur stor den delen är varierar kraftigt.

50 miljoner kronor är också en liten summa sett till helheten. När konkursförvaltarna lämnade in Saabs bouppteckning till Vänersborgs tingsrätt våren 2012 hade bolagets 3,6 miljarder i tillgångar och 13 miljarder i skuld. Fodringarna till anställda uppgick då 513 miljoner kronor, alltså mer än tio gånger så mycket av vad som nu betalas ut.

– De delar som inte har förmånsrätt deltar i uppdelningen utav återstående medel proportionerligt. Den utdelningen kommer att bli mindre, och kan göras först när konkursen avslutas. Det går inte att ge någon tidsram i dagsläget. Det är domstolarna som styr, säger Hans L. Bergqvist.

Pengarna kommer att börja betalas ut till de berörda i slutet av denna vecka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.