Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetssjukdomar ökar bland kvinnor

Antalet anmälda arbetssjukdomar ökade bland kvinnor under 2014. Bland män syns ingen förändring. Även orsakerna bakom arbetssjukdomarna skiljer sig åt mellan könen. Det visar statistik från Arbetsmiljöverket.
Linnea Andersson Publicerad
Kvinna står vid sitt skrivbord och tar sig för nacken.
Fler kvinnor känner sig trötta och har värk i skuldrorna, samtidigt som samma problem minskar hos män, enligt Arbetsmiljöverkets rapport. Foto: Anders Wiklund/TT

Mellan 2013 och 2014 ökade antalet anmälda arbetssjukdomar med sex procent hos kvinnor. Totalt sett är belastningsfaktorer den vanligaste orsaken till anmälda arbetssjukdomar, på ungefär 40 procent av anmälningarna. Bland kvinnor är dock sociala och organisatoriska faktorer vanligast.

Belastningsskadorna minskade kraftigt mellan 2003 och 2009, planade därefter ut men ökade igen med sex procent förra året. De arbetssjukdomar som är socialt och organisatoriskt relaterade minskade också mellan 2003 och 2009, men har ökat sedan 2011.

Även ohälsan skiljer sig åt mellan könen. Samtidigt som fler kvinnor ofta känner sig trötta och har värk i skuldrorna, minskar samma besvär hos män. Tydligast är ökningen av sömnbesvär hos kvinnor.

Antalet anmälda arbetsplatsolyckor med sjukfrånvaro minskade svagt under 2014 för både män och kvinnor. Dödsolyckorna i arbetet ökade dock något under förra året jämfört med 2013.

Arbetsmiljöverket publicerade under hösten 2014 en rapport som visar att var fjärde person som arbetar har besvär som kan kopplas till jobbet. En ökning på 4,5 procent sedan 2012. 

Rapporten

Arbetsmiljöverket har i uppdrag av regeringen att redovisa och analysera statistik avseende:

  • Antal dödsolyckor i arbetet
  • Antal anmälda arbetsolyckor
  • Antal anmälda arbetssjukdomar
  • Anställda och ohälsa, upplevda besvär

Rapporten Redovisning av arbetsmiljöindikatorer enligt regeringsuppdrag redovisar främst arbetsskadestatistik fram till och med 2014. Data som ligger till grund för ”anställda och ohälsa” är insamlade under 2013 och presenterade 2014.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Prevents vd: ”Viktigt att chefen vågar fatta beslut”

Susanna Ribrant är vd för Prevent, experterna på arbetsmiljö. Hon har nu varit chef längre än hon inte varit det. Och insett vad en sådan bör vara bra på – liksom beteenden som är mindre bra.
Sandra Lund Publicerad 6 maj 2026, kl 06:01
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.