Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertidskrav på bilbesiktningen

Sedan monopolet försvann 2010 har konkurrensen hårdnat inom bilbesiktningen. För personalen på Besikta har det inneburit en vår fylld av beordrad övertid.
Anton Andersson Publicerad 11 maj 2015, kl 10:38
Malin Hoelstad
Besiktningstekniker Annelie Lund kontrollerar en bilar på bilbesiktningen i Rissne (som dock inte har med företaget i texten att göra). Malin Hoelstad

Problemet med övertidsuttag inom bilbesiktningsbranschen är välkänt. Även innan avregleringen 2010 var våren en period på året då den beordrade över­tiden på sina ställen ökade rejält.

Nu slår personalen på det sydsvenska besiktningsföretaget Besikta larm: I mars månad gick företagets ledning ut och krävde övertidsarbete på samtliga 66 besiktningsstationer.

– Jag är utan barnomsorg vissa dagar då man har krävt att jag ska arbeta över, efter min schemalagda arbetstid. Och det gör man utan att ens lyssna på sina arbetstagare, säger en källa till Kollega.

Enligt Bengt Andersson, Unionens klubbordförande på Besikta, är man inom företaget rädda för att tappa kunder om man inte erbjuder tider sena kvällar.

– Är det frivilligt så är det en sak, men att beordra övertid är något nytt. Att tvinga människor som har barntillsyn att jobba kan vara avtalsbrott, säger Bengt Andersson.

Samtidigt talas det internt övertalighet, och tidigare i år ska omkring 15 provanställda tekniker ha sagts upp från företaget.

– Man säger att vi är för många. Men det är inget som vi märker av ute på golvet. Tvärtom, säger Bengt Andersson.

Trots att personalen vittnar om övertidsarbete som ett återkommande problem menar Besikta själva att det handlar om en engångsföreteelse.

– Vi var tvungna att göra detta i mars eftersom det lyste rött i bokningssystemen på i princip samtliga stationer. Vi försöker normalt att parera med frivillighet, men här behövde vi agera snabbt för att inte tappa kunder, säger Nicklas Margård, vd på Besikta.

Enligt arbetstidslagen ska beordrad övertid endast användas vid akuta lägen som inte kan förutses.
Hade ni inte kunnat förutse den här situationen?

– Det rörde sig om ett tillfälle där vi behövde hjälpas åt. Vi beaktar lagen. Jag kan inte säga hur det kommer att se ut fram­över med sjukdomar och mamma­ledighet och så vidare, men vår ambition är att detta inte ska inträffa igen.

Att Besikta internt pratar om övertalighet, eller att man nyligen sagt upp provanställda, förnekas av Nicklas Margård. Han har heller inte mött någon större oro från personalen i samband med beordringarna.

– En person har vänt sig till mig. Men jag förstår nu att det har varit flera medarbetare som oroat sig och det ska vi naturligtvis bemöta så gott vi kan. Vi har dock haft goda samtal med de fackliga parterna och det kommer vi  att fortsätta med.

En rundringning visar att de två största konkurrenterna, Opus och Bilprovningen, i dagsläget inte har några problem med övertid.              

Prövades i AD 2009

Unionen har tidigare kritiserat branschen för att alltför lätt­vindigt använda övertid. 2009, när Bilprovningen fortfarande var i monopolställning, drev man frågan i Arbetsdomstolen.

Enligt Unionen var företaget väl medvetet om att det varje vår återkom en arbetstopp och ansåg därför att övertidsarbete kunde undvikas genom planering.

AD dömde dock till arbetsgiv­arens fördel. Dels ansåg man att det var svårt att veta exakt när arbetstoppen skulle inträffa, dels menade man att övertiden i det fall som prövades inte varit betyd­ande.

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.