Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Drömjobbet - en trygg anställning

Att få vara sin egen chef, eller åtminstone andras chef, det är själva drömjobbet för många. Samtidigt växer drömmen om en trygg anställning. Det visar Manpower Groups årliga undersökning om trender inom arbetslivet.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Många vill bli chefer. På frågan om vilket yrke som skulle innebära drömjobbet svarar de allra flesta, av drygt 4 000 tillfrågade, vd. Men det är framför allt männen som vill bli vd, för kvinnorna i undersökningen hamnar vd först på tredje plats bland drömjobben.

För dem är det en annan chefsposition som toppar – vilket reflekterar verkligheten, eftersom det är den chefsposition där det i dag finns flest kvinnor – personalchef.

- Flera rapporter de senaste åren har visat att intresset för chefsjobb minskar. Trots det hamnar nu fyra olika chefsjobb bland de tio främsta av svenskarnas drömjobb, konstaterar Lars Forseth, vd för Manpower Group, i en kommentar.

Utöver vd och personalchef återfinns också IT-chef, ekonomichef, produktionschef och projektledare på tio i topp för både män och kvinnor. Chefspositionerna har hamnat högt på listan tidigare också, även om det tillkommit fler chefsroller på årets lista. 

De drygt 4 000 personer som deltar i undersökningen har alla haft sin profil registrerad hos bemannings- och rekryteringsföretaget Manpower, vilket också kan ger mer "karriärsintresserade" svar än vid ett helt slumpvis befolkningsurval.

Trygg anställning 

Mer överraskande är att administratörsjobben hamnar på delad förstaplats för kvinnorna i undersökningen.  Det är helt nytt för årets undersökning, samtidigt som mer äventyrliga jobb som musiker, författare, fotograf och pilot hamnat längre ner på listan än tidigare år.

För närvarande är det trygghet som lockar mest, vilket också flera andra studier visat på. Även om det kan vara en falsk trygghet - just administratörsuppgifter är sådana som automatiseringen redan till stor del tagit över. 

Den största nackdelen med drömjobbet, enligt de 4 428 personer som tillfrågats, uppges just vara att det är svårt att få en trygg anställning. En annan nackdel är låga löner och små möjligheter att påverka samhället.

Att vara sin egen chef

På frågan om hur ens nuvarande jobb förhåller sig till drömjobbet svarar en av fyra egenföretagare att de faktiskt redan har sitt drömjobb. Bland anställda är det lite mindre, en av tio, som lyckats få ägna dagarna åt drömjobbet, enligt undersökningen.

Det som gör jobbet till en dröm är att det är spännande och personligt utvecklande. Det menar nästan hälften av de som svarat att de har sina drömjobb redan.  

För sent att börja om

Två av tre tillfrågade tror att de kommer att nå sitt drömjobb, och tre av fyra anser att det är viktigt för dem att nå dit. Särskilt är det unga människor som svarar att de sätter stor vikt vid att nå sina drömjobb.

De tre största hindren för att nå drömjobbet är brist på rätt kontakter, fel utbildning och att det känns som för sent att börja om, enligt rapporten.

Drömjobb tio i topp

  1. Kvinnor: Personalchef
    Män: Vd
  2. Kvinnor: Ekonom
    Män: Ingenjör
  3. Kvinnor: Vd
    Män: Projektledare
  4. Kvinnor: Projektledare
    Män: Försäljningschef
  5. Kvinnor: Författare
    Män: Personalchef
  6. Kvinnor: Lärare
    Män: Säljare
  7. Kvinnor: Ekonomichef
    Män: IT-chef
  8. Kvinnor: Marknadsförare
    Män: Produktionschef
  9. Kvinnor: Djurskötare
    Män: Äventyrare
  10. Kvinnor: Receptionist
    Män: Musiker

 

4 428 personer deltog i undersökningen, som gjordes av trendspaningsbyrån Kairos Future och bemanningsföretaget Manpower Group.

Cirka 2 437 av de svarande var anställda, 1 345 arbetssökande, 249 egenföretagare och 382 studerande. Alla har de vid något tillfälle haft sin profil registrerad hos Manpower.se. Läs hela rapporten här. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Arbetsprov, tester – och total tystnad

Eleonor Björch Lowe lade många timmar på intervjuer och tester, och två dagar på ett arbetsprov. Sedan hörde hon ingenting. Hennes fall är inte unikt. Hur mycket ska en arbetssökande stå ut med?
Publicerad 30 oktober 2025, kl 06:03
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser utan återkoppling – 'Jag kände mig utnyttjad'. Illustration av ett sportlopp där huvudpersonen får se någon annan ta emot medalj.
Allt fler jobbsökare vittnar om långa rekryteringsprocesser med tester och arbetsprov – utan återkoppling. Läs Eleonors och Henriks berättelser om hur det känns att bli utnyttjad i jakten på ett jobb. Illustration: Mattias Käll.

Eleonor Björch Lowe hade en pirrig känsla i magen. Hon hade sökt ett spännande jobb i mediebranschen som hon verkligen ville ha, och företaget verkade gilla henne.

– De var jättenöjda efter första intervjun och ville gå vidare med mig. Det skulle först bli personlighetstest, IQ-test och sedan intervju med en högre chef. Och det var ju inga konstigheter, säger Eleonor Björch Lowe.

Processen rullade på, hon kände att hon verkligen hade en chans att få det här jobbet. Förlaget meddelade att de valt ut några få kandidater som skulle få göra ett arbetsprov i form av förslag på tre produkter som bolaget skulle kunna sälja.

– Det var ju en hel del jobb med att kolla marknaden för de här idéerna, hitta potentiella personer som kunde producera och kolla trender utomlands. Det krävdes mycket research och jag ägnade hela två arbetsdagar åt förberedelserna, dessutom under min semester.

Två veckor utan svar efter anställningsintervju

Eleonor Björch Lowe, kritisk till hur företag hanterar kandidater i rekryteringsprocesser.
Eleonor Björch Lowe. Foto: Privat.

Powerpointpresentationen, komplett med marknadsundersökning och allt, gick fint. Eleonor Björch Lowe upplevde att hon hade presterat sitt absolut bästa, cheferna var också nöjda och bad slutligen om referenser som de ringde upp och hade långa samtal med. Sedan hände … ingenting. 
Två veckor gick utan ett pip.

– Det kändes ju rätt konstigt så till slut skickade jag ett mejl, skrev lite glatt att jag var nyfiken på hur det gick.

Svaret som kom några dagar senare från en av cheferna blev en chock. ”Jag är jätteledsen att behöva meddela dig det här, men vi kommer inte tillsätta den här tjänsten.” Men han skrev även att om de hade gjort det, skulle Eleonor Björch Lowe ha fått jobbet. ”Vi var jättenöjda med allting.”

– Jag trodde att han skojade. Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något. Hade de åtminstone sagt att det var ett plötsligt beslut om nedskärningar, eller att jag var en av två slutkandidater och att den andra fick jobbet, så hade jag ju kunnat förstå. Men jag fick ingen förklaring.

Jag förstår inte hur man kan låta folk gå igenom en så lång process och sedan bara säga att det inte blir något

En SEO-specialist (expert på sökordsoptimering) som vi kan kalla Henrik har en liknande upplevelse. Han blev kontaktad av ett företag som tyckte att han skulle passa perfekt hos dem. Kul att testa något nytt, tänkte Henrik.

Först blev det intervju, sedan ett mejl med tio djupgående frågor om hans arbetsprocesser och tidigare erfarenheter. Henrik svarade noggrant.

– Kort efter kom ytterligare tolv frågor som var ännu mer detaljerade, denna gång om Metaannonsering, målgruppsegmentering, kampanjuppföljning, konverteringsdrivande material och ett logiktest. Jag presterade nästan felfritt, berättar Henrik.

När arbetsprov blir obetalt arbete

Slutligen blev han kallad till en andra intervju, där attityden från arbetsgivaren var lite mer nonchalant. Frågorna haglade: ”Om jag ska köpa vårt företagsnamn i Google Sök, hur mycket får jag betala? Hur funkar egentligen budgivningen i Google Ads? Hur hade du ökat klicken i våra nyhetsbrev? Hur ser man vilken målgrupp som klickar var i ett nyhetsbrev?”

Henrik gjorde återigen sitt allra bästa och lite senare hörde företaget av sig och meddelade att de hade gått vidare med andra kandidater. Sådant händer, resonerade Henrik. Däremot efterlyste han feedback, men trots flera påstötningar fick han aldrig något svar på varför han ratats.

– Jag fattar att man inte kan ge feedback till alla som söker ett jobb. Men det var ju de som hörde av sig till mig! Lägger man då lägger ner timmar på långa tester och djupgående frågor borde man väl åtminstone få ett svar?

Han lämnades med en känsla av tomhet: ”Vad gör jag som inte duger? Hur undviker jag att göra samma misstag igen?”

– Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb. Men i dag jobbar jag på ett företag där rekryteringsprocessen var jättesmidig och där jag kände mig både sedd och uppskattad.

Jag kände mig utnyttjad efter den andra intervjun och tappade lusten att söka fler jobb

Eleonor Björch Lowe å sin sida,blev förbannad. Även hon kände sig utnyttjad.

– Jag gav dem alla de här idéerna, all min research. Jag säger inte att de tänkte stjäla mina idéer, men det var så det kändes.

Hon mejlade företaget och uttryckte sin besvikelse över hanteringen, och fick ett snorkigt svar från HR som menade att man inte kunde förvänta sig att få ett jobb bara för att man sökt det.

– Men det handlade ju inte om det, vilket jag också svarade dem. Utan om att jag lägger ner så mycket tid, lämnar mina referenser och sedan hör man ingenting förrän man själv kontaktar dem – det är så otroligt dåligt skött. Jag skickade faktiskt en faktura för 16 timmars arbetstid. Förväntade mig inte alls att de skulle betala, det var mest för att markera. Men de betalade.

Lärdomarna tog hon med sig till sitt nuvarande jobb på tidningsförlaget Aller Media, där hon själv har ett visst rekryteringsansvar. Då påminns hon om vikten av att visa respekt för arbetssökande och den tid de lägger ner.

– Man kan inte svara alla som söker personligen, men ett automatiserat mejl är bättre än inget alls. Viktigast av allt är att vara tydlig från början med hur rekryteringsprocessen går till, och att höra av sig även om det är för att meddela att man ännu inte har något besked.

Text: Pernilla Fredholm.