I år avsätts 50 miljoner kronor till arbetsgivare som ansöker om bidrag hos Försäkringskassan för att bättra på kunskapen om hur de kan minska sjukfrånvaro på jobbet. Nästan dubbelt så mycket som förra året. Det meddelas i dag på internationella Arbetsmiljödagen.
Sedan ett år tillbaka har arbetsgivare möjlighet att förbättra sina kunskaper om hur de kan förhindra och förkorta sjukfrånvaro på arbetsplatsen, genom att ansöka om bidrag från Försäkringskassan. Under det gångna året har drygt 24 miljoner kronor delats ut och över 10 000 utredningsinsatser genomförts på olika arbetsplatser.
Tanken är att bidraget ska ge arbetsgivaren ”kunskap om möjlighet till anpassning eller andra insatser” för att förhindra att sjukfrånvaro uppstår hos en medarbetare. Men det ska också bidra till att underlätta återgång i arbete för en anställd som har varit sjuk.
Stödet är en utredande insats för en individ och ger som mest 7 000 kronor per person. Bidraget går till företaget när stödet köps in och insatsen ska utföras av en godkänd företagshälsovård eller annan godkänd aktör.
Arbetsplatsnära stöd
Det arbetsplatsnära stödet omfattar 280 miljoner kronor för åren 2014-2017.
Under 2015 är 50 miljoner kronor avsatta för arbetsplatsnära stöd.
Under perioden april 2014 till 1 februari 2015 betalades drygt 24 miljoner kronor ut i stöd till olika arbetsgivare och över 10 000 insatser utredningsinsatser utfördes under 2014.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.
