Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kan jobbet göra dig frisk?

Sambandet mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivningar är nu vetenskapligt fastställt. Det visar den kunskapsöversikt som forskningsrådet Forte presenterar i dag. Men det som är riskfaktorer för psykisk ohälsa kan omvänt utgöra friskfaktorer – och bidra till psykisk hälsa i arbetslivet.
Gabriella Westberg Publicerad

Det är ofta jobbet som orsakar de stressreaktioner och ångestsyndrom som visar sig i sjukskrivningsstatistiken. I dag utgör frånvaro på grund av psykiska diagnoser hela 40 procent av alla sjukskrivningar. Men jobbet skulle också kunna spela en mycket större roll både i att förebygga och rehabilitera den som drabbats av psykisk ohälsa.

Det visar Fortes rapport, som är en kunskapsöversikt utifrån en systematisk genomgång av internationell vetenskaplig litteratur på området och som publicerats 2000-2014.

Genom ett gott ledarskap som upplevs rättvist, stödjande och inkluderande kan chefer bidra till att höja det psykiska välbefinnandet bland de anställda; som också behöver känna att de har kontroll över sitt eget arbete, att det finns en balans mellan ansträngning och belöning, att man jobbar mot tydliga mål och att man kan känna sig trygg i sin anställning. Det är vad som i rapporten kallas ”friskfaktorer” i arbetslivet.

Typiska riskfaktorer, å andra sidan, är psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, obalans mellan arbetsinsats och belöning samt rollkonflikter och bristande ledarskap. Särskilt kombinationen höga krav och otydlighet i arbetet tycks vara receptet på stressrelaterad ohälsa. 

För att komma tillbaka i arbete efter en till exempel stressrelaterad sjukskrivning måste arbetsgivaren och arbetsplatsen i övrigt involveras. Det står utom allt tvivel, skriver rapportförfattarna. I övrigt går det inte att slå fast vilken åtgärd som är den mest effektiva för återgång till arbete, och inte heller vilken som är den ekonomiskt mest kostnadseffektiva. Men utan att arbetsplatsen involveras blir det väldigt svårt att komma tillbaka för den som blivit sjuk av jobbet.

Kvinnor är oftare sjukskrivna i psykisk diagnos än män, och därtill oftare en längre period. Men när män och kvinnor utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna i form av psykisk ohälsa lika mellan könen, enligt rapporten.

Forte konstaterar att forskningen på området är sparsam, trots att det är ett samhällsproblem som berör många människor på många arbetsplatser. Men den kunskap som finns borde användas mer av hälso- och sjukvård, arbetsgivare, arbetstagare, försäkringskassa, arbetsförmedling och politiker, skriver rapportförfattarna.   

Psykisk ohälsa

Begreppet psykisk ohälsa används allt oftare i debatten. Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar - i dag utgör de nästan varannan. I går aviserade regeringen en prioritering på arbetslivsforskning i psykisk ohälsa, i vårproppen. Kvinnor drabbas oftare än män av psykisk ohälsa. 

Men vad menas med psykisk ohälsa? Det är inte lätt att säga. Gränsen mellan vardagens påfrestningar och psykisk sjukdom är ofta flytande. Ett begrepp som ofta används i internationell vetenskaplig litteratur är Common Mental Disorder, CMD.

CMD omfattar diagnoser som depression, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, specifika fobier, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.