Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det är ofta jobbet som orsakar de stressreaktioner och ångestsyndrom som visar sig i sjukskrivningsstatistiken. I dag utgör frånvaro på grund av psykiska diagnoser hela 40 procent av alla sjukskrivningar. Men jobbet skulle också kunna spela en mycket större roll både i att förebygga och rehabilitera den som drabbats av psykisk ohälsa.
Det visar Fortes rapport, som är en kunskapsöversikt utifrån en systematisk genomgång av internationell vetenskaplig litteratur på området och som publicerats 2000-2014.
Genom ett gott ledarskap som upplevs rättvist, stödjande och inkluderande kan chefer bidra till att höja det psykiska välbefinnandet bland de anställda; som också behöver känna att de har kontroll över sitt eget arbete, att det finns en balans mellan ansträngning och belöning, att man jobbar mot tydliga mål och att man kan känna sig trygg i sin anställning. Det är vad som i rapporten kallas ”friskfaktorer” i arbetslivet.
Typiska riskfaktorer, å andra sidan, är psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, obalans mellan arbetsinsats och belöning samt rollkonflikter och bristande ledarskap. Särskilt kombinationen höga krav och otydlighet i arbetet tycks vara receptet på stressrelaterad ohälsa.
För att komma tillbaka i arbete efter en till exempel stressrelaterad sjukskrivning måste arbetsgivaren och arbetsplatsen i övrigt involveras. Det står utom allt tvivel, skriver rapportförfattarna. I övrigt går det inte att slå fast vilken åtgärd som är den mest effektiva för återgång till arbete, och inte heller vilken som är den ekonomiskt mest kostnadseffektiva. Men utan att arbetsplatsen involveras blir det väldigt svårt att komma tillbaka för den som blivit sjuk av jobbet.
Kvinnor är oftare sjukskrivna i psykisk diagnos än män, och därtill oftare en längre period. Men när män och kvinnor utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna i form av psykisk ohälsa lika mellan könen, enligt rapporten.
Forte konstaterar att forskningen på området är sparsam, trots att det är ett samhällsproblem som berör många människor på många arbetsplatser. Men den kunskap som finns borde användas mer av hälso- och sjukvård, arbetsgivare, arbetstagare, försäkringskassa, arbetsförmedling och politiker, skriver rapportförfattarna.
Begreppet psykisk ohälsa används allt oftare i debatten. Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar - i dag utgör de nästan varannan. I går aviserade regeringen en prioritering på arbetslivsforskning i psykisk ohälsa, i vårproppen. Kvinnor drabbas oftare än män av psykisk ohälsa.
Men vad menas med psykisk ohälsa? Det är inte lätt att säga. Gränsen mellan vardagens påfrestningar och psykisk sjukdom är ofta flytande. Ett begrepp som ofta används i internationell vetenskaplig litteratur är Common Mental Disorder, CMD.
CMD omfattar diagnoser som depression, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, specifika fobier, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
