Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Arbetsgivarna: Tusentals jobb kan gå förlorade

Lån till växande företag, traineejobb och innovationsråd imponerar inte på näringslivet. I alla fall inte när man samtidigt aviserar höjda arbetsgivaravgifterna för unga.
Anton Andersson Publicerad
Jonas Frycklund, ekonom på Svenskt näringsliv (tv) och Ulf Lindberg, Almegas näringspolitiska chef (th).

Högre ungdomsarbetslöshet och sämre jobbchanser för unga blir konsekvensen när regeringen höjer arbetsgivaravgifterna för unga, anser Svenskt Näringsliv i sin kommentar till vårändringsbudgeten som regeringen presenterade idag.

Som en konsekvens av de höjda avgifterna funderar 39 procent av företagen att endast anställa äldre personer framöver, visar organisationens egna undersökningar. Subventionerade traineejobb kommer inte att vara tillräckligt för att väga upp det menar Jonas Frycklund, ekonom på Svenskt Näringsliv.

– Vi har provat de flesta arbetsmarknadspolitiska åtgärderna men de fortsätter att återkomma med nya namn. Vi vet redan att de sällan har de effekter som politikerna önskar. Det är svårt att skala upp dem och få volymer i det hela. Vi räknar att det här på lång sikt kan leda till så mycket som 18 000 förlorade arbetstillfällen, säger Jonas Frycklund.

Regeringen menar att arbetsgivaravgiften är ett trubbigt verktyg eftersom de som berörs oftast ändå skulle ha haft arbete. Vad säger ni om det?
– Hade man velat driva den poängen skulle man kunnat föreslå mer riktade avgiftssänkningar. Istället tar man till arbetsmarknadspolitiska åtgärder som man vet är ineffektiva.

Vad gäller regeringens satsning på Almi Företagspartners, som hjälper startup-företag med finansiering, har den tidigare kritisierats då många anser att Almis räntor är på tok för höga. Svenskt Näringsliv tycker förvisso att Almi har en roll att spela, men att det samtidigt är en försvinnande liten andel företagare som berörs.

– Det handlar i så fall om förbättringar i marginalen. Man borde istället förbättra företagsklimatet i stort, till exempel genom att minska regelbördan, säger Jonas Frycklund.

Arbetsgivarorganisationen Almega är i sin helhet också negativa till vårpropositionen. Finansieras traineejobben med höjda arbetsgivaravgifter kommer det att slå hårt mot tjänstesektorn menar Almegas näringspolitiske chef Ulf Lindberg.

– Regeringen tar med den ena handen och ger med den andra. Vi har långa rader med företag som aviserar att de nu kommer att anställa färre. En sådan bransch är callcenterbranschen som redan idag har väldigt pressade marginaler, säger Ulf Lindberg.

Förändringen av RUT, det vill säga att man sänker taket till 25 000 kronor för personer upp till 65 år samt att man tar bort avdraget för matlagning och avancerade städtjänster, möter också stark kritik från Almega. Enligt Ulf Lindberg är RUT en välfungerande arbetsmarknadsreform som politikerna borde hålla vantarna ifrån.

– Städbranschen har vuxit från några hundra jobb 2007 till omkring 20 000 idag. Det handlar om riktiga jobb där man har avtal, sjukförsäkringar och pensionspoäng. Vår farhåga är att vi nu kommer att få en utveckling som i Danmark, där marknaden i princip försvann efter att man började peta i regelverket, säger Ulf Lindberg.

Några ljusglimtar finns trots allt i vårproppen också för arbetsgivarna. Även om man hade önskat sig mer är satsningen på ett innovationsråd och en stärkt export i grunden bra anser både Almega och Svenskt näringsliv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se