Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nio av tio tar hemmet till jobbet

Bråkar du med din partner, söker boende åt gamla mamma eller letar semesterresa under arbetstid? Du är inte ensam. Nära nio av tio ägnar tid åt privatlivet när de är på jobbet.
Linnea Andersson Publicerad
Person tittar på kläder på sin laptop.
Många tillbringar arbetstid åt att nätsurfa efter privata saker. Enligt 17 procent är det den största tidstjuven. Foto: Claudio Bresciani / TT

Det gränslösa och flexibla arbetslivet leder inte bara till att vi tar med oss jobbet hem. Vi tar dessutom med oss hemmet till jobbet. En amerikansk studie visar att 87 procent då och då ägnar tid under arbetsdagen åt privata frågor. Det gäller ekonomiska och juridiska ärenden, barn och familj och annat som rör vardagslivet. Nästan en tredjedel svarar att de ägnar flera timmar varje vecka åt att hantera livet utanför jobbet.

Den grupp som tillbringar störst del av arbetsdagen åt privatlivet är unga. Hälften i åldrarna 18 till 29 år svarar att de ägnar flera timmar per vecka åt det privata, jämfört med 32 procent i åldrarna 30 till 45 och 28 procent hos de som är mellan 46 och 65 år.

Men vilken tidstjuv är störst? Var femte person svarar att det oftast handlar om saker som rör barn och familj. Medan 17 procent svarar att den största distraktionen är att googla runt på nätet efter saker som inte har med jobbet att göra.

Trots svårigheten att separera arbetet från den privata sfären, svarar 68 procent att deras arbetsgivare inte erbjuder någon hjälp eller tjänst för att medarbetarna lättare ska kunna hantera sina privatliv. Men 64 procent säger att en sådan tjänst skulle vara till hjälp, förutsatt att den är gratis.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.