Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Inhyrda känner lägre tillit

Inhyrd personal känner sämre tillit än direktanställda. Det gäller både förtroendet för kollegor och för andra människor. Men tilliten kan förbättras med hjälp av kompetensutveckling, visar ny forskning.
Linnea Andersson Publicerad
ANDERS WIKLUND / TT
Det är lägre sannolikhet att bemanningsanställda känner stark tillit till sina kollegor än direktanställda. ANDERS WIKLUND / TT

Managementforskning har tidigare kommit fram till att personal som inte är anställd av organisationen där de jobbar, är svårare att reglera och kontrollera för arbetsgivare. Forskningen har utgått ifrån att människor som känner förtroende för varandra har lättare att samarbeta och föreslagit att tillit därför ska användas som ett kontrollredskap. Men en ny avhandling i sociologi, som studerat vilka förutsättningar inhyrd personal har att utveckla tillit, ifrågasätter den idén.

Resultaten visar att bemanningsanställda skiljer sig åt från direktanställd personal när det gäller såväl tillit till jobbarkompisar som till andra människor i samhället. Dessutom finns det ett samband mellan upplevelsen av att ofrivilligt arbeta som inhyrd personal och att känna lägre förtroende för organisationen där man är inhyrd. Förtroendet kan dock öka med hjälp av kompetensutveckling i arbetet.

Att den bristfälliga tilliten skulle bero på att bemanningsanställda känner sig utanför den sociala gemenskapen verkar inte vara fallet. Det går åtminstone inte att konstatera att den inhyrda personalen känner sig mer isolerad från det sociala sammanhanget än vad den direktanställda personalen gör.

Läs hela avhandlingen Delad tillit: studier av personalinhyrning, av Sven Svensson vid Mittuniversitetet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.