Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fack får begränsa inhyrd personal

Det är okej att begränsa användandet av inhyrd personal genom kollektivavtal. Det säger EU-domstolen i en nylig dom och menar att det inte strider mot EU:s bemanningsdirektiv.
Linnea Andersson Publicerad
AP Photo/Virginia Mayo
EU-domstolen ger arbetsmarknadens parter rätt att, via kollektivavtal, begränsa användandet av bemanningsanställda. AP Photo/Virginia Mayo

Bemanningsdomen från EU-domstolen handlar om en tvist om inhyrd arbetskraft i Finland. Flera finska kollektivavtal säger att inhyrd personal inte får ersätta fastanställd personal och att bemanningsanställda bara får hyras in tillfälligt. När ett finskt fackförbund begärde ersättning av ett företag som använt inhyrd personal som en permanent lösning vägrade arbetsgivaren att betala med hänvisning till att kollektivavtalet stred mot EU:s bemanningsdirektiv.

Men EU-domstolen ger facket rätt och säger att medlemsländernas nationella domstolar ska tillämpa bestämmelser i nationell rätt även om de innehåller förbud mot eller begränsningar av att hyra in personal. Arbetsmarknadens parter har därmed rätt att begränsa användandet av inhyrd arbetskraft genom kollektivavtal.

Sofia Råsmar, EU-rättsjurist på TCO, säger att domen kan få betydelse i Sverige om arbetsmarknadens parter väljer att använda sig av möjligheten att begränsa inhyrandet genom kollektivavtalen. Det skulle till exempel kunna handla om att inhyrning enbart får ske vid tillfälliga arbetstoppar.

– Det är svårt att sia om i nuläget, men i och med att rättsläget tydliggörs kan naturligtvis arbetsmarknadens parter känna sig trygga med att reglera användandet av inhyrd arbetskraft i kollektivavtal. Och domen kan självfallet öka incitamenten att använda den möjligheten, säger Sofia Råsmar.

Bemanningsdomen är en av flera domar från EU-domstolen där domstolen på senare tid tagit tydligare social hänsyn än tidigare. Enligt Sofia Råsmar är utvecklingen ett resultat av att Lissabonfördraget har börjat få genomslag, på så sätt att EU-rätten inte enbart är fokuserad på EU:s marknadsorienterade syften.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.