Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fack får begränsa inhyrd personal

Det är okej att begränsa användandet av inhyrd personal genom kollektivavtal. Det säger EU-domstolen i en nylig dom och menar att det inte strider mot EU:s bemanningsdirektiv.
Linnea Andersson Publicerad
AP Photo/Virginia Mayo
EU-domstolen ger arbetsmarknadens parter rätt att, via kollektivavtal, begränsa användandet av bemanningsanställda. AP Photo/Virginia Mayo

Bemanningsdomen från EU-domstolen handlar om en tvist om inhyrd arbetskraft i Finland. Flera finska kollektivavtal säger att inhyrd personal inte får ersätta fastanställd personal och att bemanningsanställda bara får hyras in tillfälligt. När ett finskt fackförbund begärde ersättning av ett företag som använt inhyrd personal som en permanent lösning vägrade arbetsgivaren att betala med hänvisning till att kollektivavtalet stred mot EU:s bemanningsdirektiv.

Men EU-domstolen ger facket rätt och säger att medlemsländernas nationella domstolar ska tillämpa bestämmelser i nationell rätt även om de innehåller förbud mot eller begränsningar av att hyra in personal. Arbetsmarknadens parter har därmed rätt att begränsa användandet av inhyrd arbetskraft genom kollektivavtal.

Sofia Råsmar, EU-rättsjurist på TCO, säger att domen kan få betydelse i Sverige om arbetsmarknadens parter väljer att använda sig av möjligheten att begränsa inhyrandet genom kollektivavtalen. Det skulle till exempel kunna handla om att inhyrning enbart får ske vid tillfälliga arbetstoppar.

– Det är svårt att sia om i nuläget, men i och med att rättsläget tydliggörs kan naturligtvis arbetsmarknadens parter känna sig trygga med att reglera användandet av inhyrd arbetskraft i kollektivavtal. Och domen kan självfallet öka incitamenten att använda den möjligheten, säger Sofia Råsmar.

Bemanningsdomen är en av flera domar från EU-domstolen där domstolen på senare tid tagit tydligare social hänsyn än tidigare. Enligt Sofia Råsmar är utvecklingen ett resultat av att Lissabonfördraget har börjat få genomslag, på så sätt att EU-rätten inte enbart är fokuserad på EU:s marknadsorienterade syften.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."