Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fack får begränsa inhyrd personal

Det är okej att begränsa användandet av inhyrd personal genom kollektivavtal. Det säger EU-domstolen i en nylig dom och menar att det inte strider mot EU:s bemanningsdirektiv.
Linnea Andersson Publicerad
AP Photo/Virginia Mayo
EU-domstolen ger arbetsmarknadens parter rätt att, via kollektivavtal, begränsa användandet av bemanningsanställda. AP Photo/Virginia Mayo

Bemanningsdomen från EU-domstolen handlar om en tvist om inhyrd arbetskraft i Finland. Flera finska kollektivavtal säger att inhyrd personal inte får ersätta fastanställd personal och att bemanningsanställda bara får hyras in tillfälligt. När ett finskt fackförbund begärde ersättning av ett företag som använt inhyrd personal som en permanent lösning vägrade arbetsgivaren att betala med hänvisning till att kollektivavtalet stred mot EU:s bemanningsdirektiv.

Men EU-domstolen ger facket rätt och säger att medlemsländernas nationella domstolar ska tillämpa bestämmelser i nationell rätt även om de innehåller förbud mot eller begränsningar av att hyra in personal. Arbetsmarknadens parter har därmed rätt att begränsa användandet av inhyrd arbetskraft genom kollektivavtal.

Sofia Råsmar, EU-rättsjurist på TCO, säger att domen kan få betydelse i Sverige om arbetsmarknadens parter väljer att använda sig av möjligheten att begränsa inhyrandet genom kollektivavtalen. Det skulle till exempel kunna handla om att inhyrning enbart får ske vid tillfälliga arbetstoppar.

– Det är svårt att sia om i nuläget, men i och med att rättsläget tydliggörs kan naturligtvis arbetsmarknadens parter känna sig trygga med att reglera användandet av inhyrd arbetskraft i kollektivavtal. Och domen kan självfallet öka incitamenten att använda den möjligheten, säger Sofia Råsmar.

Bemanningsdomen är en av flera domar från EU-domstolen där domstolen på senare tid tagit tydligare social hänsyn än tidigare. Enligt Sofia Råsmar är utvecklingen ett resultat av att Lissabonfördraget har börjat få genomslag, på så sätt att EU-rätten inte enbart är fokuserad på EU:s marknadsorienterade syften.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsgivare vägrar följa dom – Unionen kräver två miljoner

Unionens vann i domstol, men arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter domen. Nu stämmer förbundet bolaget på ytterligare två miljoner kronor i utebliven lön och tjänstepension.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 25 maj 2026, kl 06:01
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd på grund av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension, friskvårdsbidrag och som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.

Källa: Unionen