Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nevs lever vidare

Nevs skulder skrivs ned med drygt 300 miljoner kronor. Det beslutar Vänersborgs tingsrätt efter att en majoritet av borgenärerna godkänt ackordet. Ett viktigt steg för biljättens överlevnad. Det var vinna eller försvinna, enligt Unionens klubbordförande.
Linnea Andersson Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Tack vare nedskrivningen av skulderna kan Nevs ta sig ur den långa rekonstruktionen och undvika konkurs. Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

– Nedskrivningen var vital för att komma ur rekonstruktionen. Annars hade det blivit svårt att komma i land med de avtal och parter som vi räknar med att jobba med framöver. Det var skillnaden mellan succé och fiasko, säger Ronnie Hermansson, Unionens klubbordförande på Nevs.

Det var under gårdagen som Vänersborgs tingsrätt beslutade att godkänna ackordsförslaget, efter att en majoritet av borgenärerna röstat ja. För Hermansson var beslutet väntat, eftersom han sitter med i borgenärskommittén och har haft en dialog med de stora borgenärerna och rekonstruktören. Däremot är han väldigt positiv till att nedskrivningen blev så överväldigande.

Ackordet innebär att borgenärer med skulder upp till 500 000 kronor ersätts fullt ut, och att de 108 borgenärer som har skulder på över 500 000 får sina skulder halverade.

En viktig del är att Nevs har fått med sig majoriteten av borgenärerna med störst skulder. Borgenärerna har tre veckor på sig att överklaga beslutet, men i och med att 98,6 procent av de 108 borgenärerna redan har sagt ja tror Ronnie Hermansson att sannolikheten är liten.  Förutsatt att det inte bli någon överklagan börjar ackordsförslaget att gälla om tre veckor. Och dagen efter kan Nevs gå ur rekonstruktionen.

Även om det självklart är en stor lättnad för Unionenmedlemmarna och medarbetarna på Nevs säger Ronnie Hermansson att företaget inte är i mål än.

– Vi har många saker framför oss, men det här är en väldigt viktig del för att vi ska komma framåt. Om det här handlade om att vinna eller försvinna handlar nästa steg om hur vi går vidare och börjar agera som ett riktigt företag, genom att sluta kontrakt och avtal som vi har förberett under det senaste året.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok