Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Låg inflation hotar löneökningar

På onsdagen meddelade Riksbanken att man sänker styrräntan till minus 0,25 procent. Syftet är att göra kronan billigare gentemot euron och få fart på inflationen som stått och stampat nära noll en tid. Att fortsätta sträva efter inflationsmålet, på två procent, är viktigt för den kommande avtalsrörelsen, men hur den faktiska räntan ser ut har mindre betydelse, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Gabriella Westberg Publicerad
Alex Giaccometti/Karin Fjell
Är inflationsmålet på två procent det centrala ankaret för förhandlingarna i avtalsrörelsen, eller har målet spelat ut sin roll? Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef, till vänster, och Tomas Undin, Teknikföretagens biträdande förhandlingschef, till höger, ser olika på den frågan. Alex Giaccometti/Karin Fjell

- Vi var tidigare kritiska mot riksbanken när man som vi tyckte tappade fokus på inflationen för att istället fokusera mer på hushållens skulder. Vi tycker att det är bra att riksbanken nu fokuserar på att få fart på inflationen.

På 70- och 80-talen byggde lönebildningen på att förhandla fram kompensation för inflationen. Det var inte lyckligt, menar Niklas Hjert.

- Det jagade i sin tur på inflationen vilket innebar höjda kostnader för företagen som tappade konkurrenskraft mot utlandet.  Det är en farlig väg att gå. Det innebär att vi inte kan börja jaga inflationen vare sig uppåt eller nedåt.

Nu krävs is i magen, menar han, och konstaterar att om man bortser från räntejusteringar och energipriser ligger inflationen i dag på en procent. 

- Men vi tittar inte på den faktiska inflationen när vi går in i avtalsrörelsen, utan på målet. Det skapar en långsiktig stabilitet på marknaden och stadiga reallöneökningar. Det är viktigt att målet får fortsätta att fungera som ett ankare även om vi nu är i ett läge med låg inflation.

Förvisso har inflationsmålet fungerat som ett stabiliserande ankare sedan 90-talet, menar Teknikföretagens biträdande förhandlingschef Tomas Undin, men målet ligger i dag för högt och det är inte längre realistiskt att sträva efter en inflation på två procent, säger han.

- Den senaste perioden har utfallet slagit helt fel. Vi har haft reallöneökningar som har urholkat konkurrenskraften för svenska exportföretag. I den verklighet som råder sedan ett par tre år tillbaka är det svårt att se varifrån en inflation på två procent ska komma. Inflationen är i princip obefintlig i Europa också.

Om inte riksbanken justerar inflationsmålet anser Teknikföretagen att förhandlingarna måste utgå från andra parametrar i den kommande avtalsrörelsen. Annars riskerar vi en krasch, menar Tomas Undin. 

- Skulle företagen kunna konkurrera med högre priser skulle det inte vara något problem, men det går inte. Om kostnaderna fortsätter att öka för svenska företag försämrar vi konkurrenskraften gentemot andra länder.

Men en inbromsad löneökningstakt skulle inte heller leda till att inflationen går upp, medger han och upprepar att riksbanken borde sätta ett mer realistiskt inflationsmål.

Riksbanken har också fått kritik för den superlåga räntan, som i onsdags sänktes från 0,10 till minus 0,25 procent. När hushållen inte får någon ränta på sitt sparande men samtidigt får billigare lån ökar risken för bubblor på bolånemarknaden och även på börsen. Det bekymrar inte längre riksbankschefen Stefan Ingves, som säger att det finns andra verktyg för att hantera den typen av problem, verktyg han anser också bör användas.

- Det finns en stor verktygslåda, inte minst för vad som sker på bolånemarknaden. Ett är amorteringskrav som kommer nu, man kan ända skatteregler, man kan öka kapitalteckningen på bankerna, det finns en rad olika saker man kan göra, säger han i en intervju med DN och fortsätter: 

- Väsentligast för vår del i dagsläget är att få upp inflationen. Klarar vi det kommer så småningom räntorna att stiga och det sker bra saker för svensk ekonomi. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.