Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Kuvöser för företagsidéer

Det behövs stöd och bollplank när en idé ska förverkligas och omsättas till lönsamhet. Därför finns olika former av entreprenörs- och innovationsstöd knutna till universitet, till kommunerna och fristående nätverk; det kan vara inkubatorer, science parks, företagarcentrum, mentorer, coacher – och fackförbund.
Gabriella Westberg Publicerad
Szofia Jakobsson/Chalmers Innovation
Andreas Lehner från nystartade företaget Trine har satt upp en enkel modell av hur man alstrar solenergi. Affärsidén, som de fick hjälp att utveckla på Chalmer Innovations Startup Camp, är att gräsrotsfinansiera solenergiprojekt. Szofia Jakobsson/Chalmers Innovation

En inkubator är en slags företagskuvös som syftar till att främja och underlätta nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet. Inkubatorns främsta uppgift är att erbjuda affärsrådgivning eller coachning och nätverk med kunder, partners och investerare. (Wikipedia)

En Science Park är en fysisk plats där man samlar initiativ och tjänster som syftar till att främja och underlätta innovation. Ofta finns Science parks i anslutning till universitet och högskolor.

Drivhuset Sverige är en ekonomisk förening som samlar fjorton lokala Drivhus, från Umeå till Malmö. Fokus ligger på att uppmuntra och utveckla entreprenörer snarare än på själva företagsidéerna, genom vägledning, utbildning och nätverkande. De använder sig av en egenutvecklad affärsutvecklingsmetod för både kommersiella och ideella idéer. Drivhusets vägledning är kostnadsfri.

Nyföretagarcentrum är en stiftelse som finns i 200 kommuner, från Skellefteå till Ystad, och som erbjuder kostnadsfri rådgivning till alla som vill starta eget företag. Under 2013 hade de över 23 000 besök. De ger råd kring affärsidé, budget, marknadsföring ”eller vad du vill ha hjälp med inför din företagsstart”, som det står på hemsidan. Nyföretagarcentrum har ingen särskild inriktning, mer än att de som söker stöd ska ha en företagsidé de tror på och är engagerade. Där erbjuds även ett kostnadsfritt, ettårigt mentorprogram. De anslutna mentorerna arbetar på ideell basis.

Många kommuner driver också egna företagarcentrum, ibland i samarbete med Almi företagspartner. Där arrangeras nätverksträffar, seminarier och möten och i vissa fall mentorprogram.

Almi företagspartner ägs av staten och erbjuder både rådgivning, lån och riskkapital till såväl nystartsföretag, uppköp av befintliga företag och tillväxt. Moderbolaget Almi Företagspartner AB är en koncern med 16 regionala dotterbolag, Almi Invest AB och IFS Rådgivning AB, och har 40 kontor spridda över landet. De lån och riskkapital som Almi erbjuder är avsedda att vara ”marknadskompletterande”. Rådgivningen utförs av Almis egna rådgivare och av externa underkonsulter. Almi erbjuder även mentorprogram, med ideella mentorer. Sedan den 1 januari 2015 har Almis inkubation flyttats över till Vinnova.

Vinnova är en statlig myndighet som driver program för att stärka innovationskraften i Sverige och finansiera näringslivsanknuten forskning. Programmen riktar sig till kunskapsintensiva företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och aktörer inom offentlig verksamhet.

Sågeriet, ett Göteborgsbaserat centrum för befintliga företag som vill växa. Fokus ligger främst på kvinnors företagande och entreprenörskap. Mindre företag i tillväxt erbjuds ”det stora bolagets resurser och infallsvinklar” genom nätverk, samarbeten och utbildning. Varje medlemsföretag tilldelas en mentor och möjlighet till extern styrelseledamot. Samarbetet bygger på Sågeriets nätverk av utvalda företag vars tjänster inom juridik, bank, försäkring, inredning, IT, hälsa och rekrytering erbjuds medlemsföretagen under ”förmånliga former”. Sågeriet jobbar för en mix av kön, ålder och ursprung och har stöd från Region Västra Götaland och Tillväxtverket. Sågeriet erbjuder också kontorsservice och konferensrum. Samarbetar även med Unionen.

CSES, Center för socialt entreprenörskap Sverige, är en inkubator som erbjuder praktiska verktyg, utbildning och nätverk genom CSES partners inom juridik, redovisning och revision och genom att dela kontorsplats med andra sociala entreprenörer. För att antas till CSES inkubation ska företagsidén lösa ett angeläget och stort problem och bör inkludera ”community-based” delaktighet. Idén ska också vara innovativ eller innebära utveckling av en befintlig tjänst eller produkt. CSES initierades av SU Inkubator (se längre ned) men drivs nu som enskild ideell förening med finansering från Tillväxtverket och Antonia Ax:on Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Fackförbund för egenföretagare De flesta fackförbund erbjuder medlemskap också för egenföretagare, men vilket stöd de medlemmarna får i sitt företagande varierar. Här är några förbund som har särskilt fokus på företagande.

Unionen Egenföretagare erbjuder fackligt medlemskap med inkomstförsäkringar, affärsjuridisk rådgivning, coachning, avtalsmallar och försäkringar som företagsförsäkring, personförsäkring, sjukvårdsförsäkring och rabatterat pensionssparande. Egenföretagare kan också ansöka om Unionens studiestöd för kompetensutveckling.
Jusek Egenföretagare erbjuder juridisk rådgivning, avtalsgranskning, inkomst- och olycksfallsförsäkringar, nätverk, seminarier och tidningen Driva eget.
Ledarna är ett fackförbund för chefer och företagsledare. Där erbjuds coachning, karriärrådgivning, chefsnätverk, rättshjälp, kurser, seminarier, inkomstförsäkring och tidningen Chef.
Akademikerförbundet SSR erbjuder liv- och olycksfallsförsäkringar, samt företagsförsäkring. SSR arrangerar också seminarier och kostnadsfria inspirationsdagar i samarbete med Saco.
DIK är ett förbund för anställda och företagare inom kultur- och kommunikationsbranscherna. Egenföretagare får del av DIKs företagarnätverk på Linkedin och rådgivning, lönestatistik och coachning.
Svenska Musikerförbundet erbjuder medlemskap i Företagsservice för musiker och artister som driver enskilda firmor. Företagarmedlemmar får samma stöd som andra medlemmar, och därutöver försäkringar, företagssupport, rättsskydd och juridisk service.
Fysioterapeuterna, förbundet för den som jobbar med sjukgymnastik och hälsa, erbjuder medlemskap i Fysioterapeuterna Service AB för företagare. Medlemmar erbjuds företagsförsäkring och andra försäkringar, avtalsmallar, prisguider, starta eget-kurser och olika rabatter.
Journalistförbundet Frilans erbjuder nätverk, kurser, förhandlingshjälp och rådgivning, prisguider och avtalsmallar för den som driver eget som journalist.
 

Universiteten
Lund Life Science Incubator
hjälper nystartade företag inom Life Science att utveckla och kommersialisera sina idéer och erbjuder inkubatormiljö med lab, kontor och mötesplatser.

Ideon Innovation hjälper entreprenörer att snabbare bygga tillväxtorienterade företag. Ideon startades 1983 med syfte att skapa livskraftiga företag av kunskap och idéer från Lunds universitet. Företagare erbjuds affärsutveckling med hjälp av seniora coacher, kontorsplats i Ideon Science Park i Lund och rådgivning kring finansiering i form av lån, affärsänglar, riskkapital och kundfinansiering. Hittills har över 900 företag varit verksamma inom Ideon, sedan starten.

Venture Lab vid Lunds universitet syftar till att stimulera entreprenörskap och stötta studenter och nyexaminerade att starta eget, oavsett inriktning. Venture Lab erbjuder gratis och konfidentiell rådgivning, föreläsningar och seminarier samt kostnadsfri kontorsplats för studentföretag i ett års tid.

Chalmers Innovation arrangerar årligen två Startup Camps för att utveckla entreprenöriella idéer på teknikområdet, och erbjuder därutöver såddfinansiering, nätverkande, coachning, föreläsningar och olika affärsverktyg. Sedan starten 1999 har Chalmers Innovation startat mer än 115 företag och utvärderat över 2500 företagsidéer. 2011 hade dessa företag en samlad omsättning på 558 miljoner kronor och 406 anställda. Chalmers Innovation erbjuder också kontorsplats.

Startup Birds är ett initiativ från Chalmers Innovation med inriktning mot kvinnliga företagare på teknikområdet. Startup Birds bildades som ett team bestående av representanter från flera av Chalmers Innovations bolag inom inkubatorn och stöds av Innovationskontor Väst.

Innovationskontoret vid KTH är ett samarbete mellan KTH, Mälardalens högskola och Stockholms universitet och en paraplyorganisation för lokala inkubatorer. Innovationskontoret erbjuder rådgivning, affärsutvecklingscoachning och innovationsutveckling för oberoende kommersialisering, ofta i samarbete med industrin. Innovationskontoret vid KTH samarbetar också med Uppsala universitet.

SU Inkubator är Stockholms universitets tjänst för nyföretagare och erbjuder affärscoachning, nätverk och utbildningar i upp till 1,5 år. Erbjudandet är indelat i uppstart, inkubation och exit. Den som har en affärsidé med tillväxtpotential och befinner sig i uppstartsskede eller redan har startat sitt företag erbjuds SU Inkubators tjänster och tillgång till arbetsplats med konferensrum. Ett krav är att entreprenören har ett brinnande engagemang och att det finns ett reellt kundbehov. Ägs av SU Holding vars uppdrag är att arbeta för att forskning nyttiggörs på tidigt stadium.

UBI Index är ett svenskt analysföretag som listar och jämför inkubatorer över hela världen och publicerar rapporter om innovations- och företagsstöd. UBI Index finanseras bland annat av Vinnova, Almi och Swedish Incubators and Science Parks, SISP.

Branschorganisationen SISP samlar 65 svenska inkubatorer och science parks, vars medlemmar driver ett 80-tal mötesplatser för över 5 000 företag med cirka 72 000 sysselsatta, enligt organisationens hemsida. Medlemmarna i SISP, som finns från Kiruna i norr till Malmö i söder, erbjuder operativ affärsutveckling, nätverkande och såddfinansiering för investeringar i tidiga skeenden av uppstartsföretag. Fokus ligger på kunskapsbaserade, tillväxtorienterade företag.

Chalmers storsatsar på ny inkubator

Den tekniska högskolan i Göteborg, Chalmers, som haft flera olika företagsinkubatorer under paraplyet Chalmers Innovation, aviserade nyligen en sammanslagning i ett dotterbolag som tillskjuts närmare en halv miljard kronor av egna medel.

- Detta är en offensiv satsning för att överbrygga bristen på stabil såddfinansering, vilket länge har varit en flaskhals som hindrat unga svenska bolag från att växa, och en satsning på entreprenörskap utan motstycke inom universitetsvärlden, säger Chalmers rektor Karin Markides i en kommentar.

Forskning och uppfinningar från Chalmers och spin-outs från industrin blir basen för det nya bolaget, som ska heta Venture Creation, men även andra nyföretagare välkomnas, enligt Linnéa Lindau, som blir vd för superinkubatorn.

Gabriella Westberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Avtalen som hindrar dig att byta jobb – Sverige sticker ut

Omkring var tredje privatanställd har ett särskilt avtal som gör det svårare att byta jobb. Många vet inte om det själva. Det visar OECD:s nya mätning av konkurrensklausuler – där Sverige ligger i topp.
Noa Kristiansson Publicerad 9 september 2026, kl 06:07
Ett kollage som visar ett kontrakt som skrivs på och tre staplar från en statistikrapport.
Sverige toppar OECD:s lista över användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal. Det ger lägre löner och sämre förhandlingsläge, enligt organisationen, som också säger att många som skriver på inte har några företagshemligheter. Fredrik Sandberg/TT, skärmdump

Omkring var tredje privatanställd har skrivit under ett avtal som gör det svårare att söka nytt jobb eller att starta eget företag. Det visar nya siffror från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Sverige toppar listan över användningen av så kallade konkurrensklausuler. 

Det är avtal som begränsar hur anställda får ta med sig kunskap, information och personliga kontakter till en ny arbetsgivare. De finns till för att skydda företagshemligheter, men enligt OECD är det vanligt att de överanvänds. Det leder till lägre löner och sämre förhandlingsläge för anställda, enligt organisationen.

Den som bryter mot en konkurrensklausul kan tvingas betala miljonbelopp i skadestånd.

Anställda har skrivit under konkurrensklausuler utan att veta om det

OECD har mätt hur vanligt det är med konkurrensklausuler i totalt 15 länder. Först har de frågat företagsledare om deras anställda har sådana avtal. I Sverige har omkring en tredjedel av cheferna svarat tydligt ja.

Det skiljer sig mot vad anställda har uppfattat. Endast 16 procent är säkra på att de har ingått ett avtal. 20 procent uppger att de ”förmodligen” har det.

Enligt OECD tyder det på att anställda har begränsad kunskap om hur avtalen används och om de själva omfattas.

Checklista: Detta ska du undvika

Har du fått ett anställningsavtal med en konkurrensklausul i? Här är några röda flaggor, enligt Unionens förbundsjurist Karl Hägg.

  • Skadeståndet är för högt. Reglerna i kollektivavtalet säger att det normalt inte ska vara högre än sex månadslöner.
  • Löptiden är för lång. Sex månader bör normalt vara utgångspunkten, enligt facket.
  • Din roll är för junior. Kollektivavtalet om konkurrensklausuler säger att de bara ska användas för anställda som känner till företagshemligheter och har möjlighet att använda dem hos en konkurrent.

Avtal med konkurrensklausuler kan bryta mot reglerna

OECD menar också att många avtal skrivs på ett sätt som inte följer lagar och kollektivavtal. Runt åtta av tio avtal skulle sannolikt ha svårt att klara en rättslig prövning, enligt organisationen.

En fjärdedel av de arbetsgivare som använder konkurrensklausuler svarar att de används brett, på alla anställda.

Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.
Karl Hägg, förbundsjurist på Unionen.

Karl Hägg är förbundsjurist på Unionen. Han förvånas över OECD:s siffror. Särskilt att åtta av tio konkurrensklausuler skulle falla om de prövades.

– Det är en otroligt överraskande siffra. Jag är tveksam till om den kan stämma, säger han och fortsätter:

– Men vi ser en del problem med konkurrensklausuler som är för långtgående.

Fackets linje: Konkurrensklausuler ska ge ersättning

De flesta sådana fall finns i små företag som saknar kollektivavtal, säger Karl Hägg. Normalt sett ska konkurrensklausuler ge rätt till ekonomisk ersättning, som kompensation för att den som skriver under får svårare att byta jobb. När Unionen tar strid handlar det ofta om att det saknas sådan ersättning.

Hägg känner också igen att företag använder konkurrensklausuler för anställda som inte har någon hemlig företagsinformation.

Finns det någon situation där man aldrig ska acceptera ett sådant här avtal?

– Man bör inte acceptera det om man inte har en så kvalificerad eller hög roll. Om man är vanlig handläggare eller något sådant.

Svenskt Näringsliv ifrågasätter OECD

Svenskt Näringsliv ifrågasätter trovärdigheten i OECD:s undersökning. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman skriver i ett mejl till Kollega:

”Vi bedömer att resultatet av deras undersökning är osäkert och överskattar användningen av konkurrensklausuler i Sverige.”

Han ser inte heller några andra tecken på att klausulerna överanvänds och skriver att det är ovanligt att sådana konflikter hamnar i domstol.

Samtidigt konstaterar han att Sverige ligger ”mycket långt fram inom innovation och forskning” och att svenska företag därför kan ha ”ett större behov av att skydda företagshemligheter än företag i en del andra länder”.

Kollektivavtal om konkurrensklausuler – detta gäller

Företag som har kollektivavtal måste följa ett särskilt, mindre kollektivavtal om just konkurrensklausuler. Här är några av avtalets punkter:

  • Konkurrensklausuler ska bara användas för anställda som faktiskt känner till viktiga företagshemligheter.
  • Den som skriver under en konkurrensklausul ska få ekonomisk ersättning för det.
  • En person som sägs upp på grund av arbetsbrist ska normalt inte omfattas av en konkurrensklausul.

Unionens förbundsjurist Karl Hägg berättar att facken just nu ser över avtalet. Utvärderingen väntas vara klar innan året är slut.

På företag som saknar kollektivavtal gäller avtalslagen, som bland annat säger att en konkurrensklausul ska vara ”skälig”. Facket menar dock att kollektivavtalet om konkurrensklausuler är normerande för alla företag.

Om rapporten

Siffrorna i artikeln kommer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och dess rapport ”Employment Outlook 2026”.

Organisationen har jämfört hur vanligt det är med konkurrensklausuler och andra liknande avtal i 15 länder. De flesta av de studerade länderna ligger i Europa.

OECD grundades 1961 och har 38 medlemsländer.