Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobb – både krav och möjlighet

Nio av tio tjänstemän i privat sektor har möjlighet att jobba hemifrån och många väljer därför att vobba i stället för att vabba när barnen är sjuka. En del eftersom de upplever det som ett krav från arbetsgivaren. Kvinnor känner sig oftare än män otillräckliga som föräldrar när de vobbar.
Linnea Andersson Publicerad
Unionen/Novus
Unionen/Novus

Februari är årets sjukaste månad och är ökänt som vabruari. Sjukanmälningarna är rekordhöga på såväl arbetsplatser som skolor och förskolor. Likaså är vabbandet och vobbandet. Att föräldrar väljer att jobba samtidigt som de är hemma och kurerar sina små blir allt vanligare. Det visar Unionens årliga rapport om vobb och vab. 

Sju av tio samboende eller gifta par svarar att de försöker turas om att vara hemma när barnet är sjukt. Kvinnor är hemma mer (15 procent) än män (7 procent), enligt undersökningen. Chefer svarar i högre gard än andra att deras partner är den som brukar vara hemma.

Det är arbetsbelastningen och möjligheten att jobba hemma som till stor del avgör vem som är hemma, en själv eller ens partner. 70 procent vobbar för att de inte hinner med sina arbetsuppgifter annars och två tredjedelar vobbar för att det inte finns någon som de upplever kan utföra deras jobb.

Kvinnor (13 procent) anger i högre grad än män (9 procent) att de känner ett krav från arbetsgivaren att jobba när de är hemma med sjukt barn. Kvinnor känner sig dessutom oftare otillräckliga gentemot barnet när de vobbar.

– Att hög arbetsbelastning är det främsta skälet till att tjänstemännen vobbar är oroande. Många tjänstemän måste vobba istället för att bara vabba, för att inte hamna efter när de väl är tillbaks på jobbet, säger Martin Linder, andre vice ordförande för Unionen, i ett pressmeddelande.

– Arbetsgivarna behöver vara tydligare med vad som förväntas av de anställda.

Tre av fyra tjänstemän inom privat sektor upplever att de förväntas vara tillgängliga för arbetsgivaren under vab. Det är en minskning från föregående år då siffran låg på 80 procent. En av tre svarar att de helst skulle slippa vobba.

Resultaten bygger på webbintervjuer som genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Totalt genomförde 2 136 intervjuer med tjänstemän inom privat sektor med barn upp till 16 år. Undersökningen genomfördes under januari 2015 med en deltagarfrekvens på 45 procent.

Under februari månad kan du via funktionen ”Vobba live” dagligen se hur Unionenmedlemmar känner och beter sig medan de vobbar. 

Vobba & vabba

Vobba = att jobba hemifrån samtidigt som du är hemma för vård av sjukt barn, med bibehållen lön från arbetsgivaren.

Vabba = vara hemma för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan. Inte tillåtet att jobba samtidigt.

Hela 90 procent av privata tjänstemän har i dag möjlighet att utföra delar av eller samtliga arbetsuppgifter hemifrån. Män, chefer och storstadsbor har störst möjlighet att jobba hemma.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.