Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobb – både krav och möjlighet

Nio av tio tjänstemän i privat sektor har möjlighet att jobba hemifrån och många väljer därför att vobba i stället för att vabba när barnen är sjuka. En del eftersom de upplever det som ett krav från arbetsgivaren. Kvinnor känner sig oftare än män otillräckliga som föräldrar när de vobbar.
Linnea Andersson Publicerad
Unionen/Novus
Unionen/Novus

Februari är årets sjukaste månad och är ökänt som vabruari. Sjukanmälningarna är rekordhöga på såväl arbetsplatser som skolor och förskolor. Likaså är vabbandet och vobbandet. Att föräldrar väljer att jobba samtidigt som de är hemma och kurerar sina små blir allt vanligare. Det visar Unionens årliga rapport om vobb och vab. 

Sju av tio samboende eller gifta par svarar att de försöker turas om att vara hemma när barnet är sjukt. Kvinnor är hemma mer (15 procent) än män (7 procent), enligt undersökningen. Chefer svarar i högre gard än andra att deras partner är den som brukar vara hemma.

Det är arbetsbelastningen och möjligheten att jobba hemma som till stor del avgör vem som är hemma, en själv eller ens partner. 70 procent vobbar för att de inte hinner med sina arbetsuppgifter annars och två tredjedelar vobbar för att det inte finns någon som de upplever kan utföra deras jobb.

Kvinnor (13 procent) anger i högre grad än män (9 procent) att de känner ett krav från arbetsgivaren att jobba när de är hemma med sjukt barn. Kvinnor känner sig dessutom oftare otillräckliga gentemot barnet när de vobbar.

– Att hög arbetsbelastning är det främsta skälet till att tjänstemännen vobbar är oroande. Många tjänstemän måste vobba istället för att bara vabba, för att inte hamna efter när de väl är tillbaks på jobbet, säger Martin Linder, andre vice ordförande för Unionen, i ett pressmeddelande.

– Arbetsgivarna behöver vara tydligare med vad som förväntas av de anställda.

Tre av fyra tjänstemän inom privat sektor upplever att de förväntas vara tillgängliga för arbetsgivaren under vab. Det är en minskning från föregående år då siffran låg på 80 procent. En av tre svarar att de helst skulle slippa vobba.

Resultaten bygger på webbintervjuer som genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Totalt genomförde 2 136 intervjuer med tjänstemän inom privat sektor med barn upp till 16 år. Undersökningen genomfördes under januari 2015 med en deltagarfrekvens på 45 procent.

Under februari månad kan du via funktionen ”Vobba live” dagligen se hur Unionenmedlemmar känner och beter sig medan de vobbar. 

Vobba & vabba

Vobba = att jobba hemifrån samtidigt som du är hemma för vård av sjukt barn, med bibehållen lön från arbetsgivaren.

Vabba = vara hemma för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan. Inte tillåtet att jobba samtidigt.

Hela 90 procent av privata tjänstemän har i dag möjlighet att utföra delar av eller samtliga arbetsuppgifter hemifrån. Män, chefer och storstadsbor har störst möjlighet att jobba hemma.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.