Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobb – både krav och möjlighet

Nio av tio tjänstemän i privat sektor har möjlighet att jobba hemifrån och många väljer därför att vobba i stället för att vabba när barnen är sjuka. En del eftersom de upplever det som ett krav från arbetsgivaren. Kvinnor känner sig oftare än män otillräckliga som föräldrar när de vobbar.
Linnea Andersson Publicerad
Unionen/Novus
Unionen/Novus

Februari är årets sjukaste månad och är ökänt som vabruari. Sjukanmälningarna är rekordhöga på såväl arbetsplatser som skolor och förskolor. Likaså är vabbandet och vobbandet. Att föräldrar väljer att jobba samtidigt som de är hemma och kurerar sina små blir allt vanligare. Det visar Unionens årliga rapport om vobb och vab. 

Sju av tio samboende eller gifta par svarar att de försöker turas om att vara hemma när barnet är sjukt. Kvinnor är hemma mer (15 procent) än män (7 procent), enligt undersökningen. Chefer svarar i högre gard än andra att deras partner är den som brukar vara hemma.

Det är arbetsbelastningen och möjligheten att jobba hemma som till stor del avgör vem som är hemma, en själv eller ens partner. 70 procent vobbar för att de inte hinner med sina arbetsuppgifter annars och två tredjedelar vobbar för att det inte finns någon som de upplever kan utföra deras jobb.

Kvinnor (13 procent) anger i högre grad än män (9 procent) att de känner ett krav från arbetsgivaren att jobba när de är hemma med sjukt barn. Kvinnor känner sig dessutom oftare otillräckliga gentemot barnet när de vobbar.

– Att hög arbetsbelastning är det främsta skälet till att tjänstemännen vobbar är oroande. Många tjänstemän måste vobba istället för att bara vabba, för att inte hamna efter när de väl är tillbaks på jobbet, säger Martin Linder, andre vice ordförande för Unionen, i ett pressmeddelande.

– Arbetsgivarna behöver vara tydligare med vad som förväntas av de anställda.

Tre av fyra tjänstemän inom privat sektor upplever att de förväntas vara tillgängliga för arbetsgivaren under vab. Det är en minskning från föregående år då siffran låg på 80 procent. En av tre svarar att de helst skulle slippa vobba.

Resultaten bygger på webbintervjuer som genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Totalt genomförde 2 136 intervjuer med tjänstemän inom privat sektor med barn upp till 16 år. Undersökningen genomfördes under januari 2015 med en deltagarfrekvens på 45 procent.

Under februari månad kan du via funktionen ”Vobba live” dagligen se hur Unionenmedlemmar känner och beter sig medan de vobbar. 

Vobba & vabba

Vobba = att jobba hemifrån samtidigt som du är hemma för vård av sjukt barn, med bibehållen lön från arbetsgivaren.

Vabba = vara hemma för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan. Inte tillåtet att jobba samtidigt.

Hela 90 procent av privata tjänstemän har i dag möjlighet att utföra delar av eller samtliga arbetsuppgifter hemifrån. Män, chefer och storstadsbor har störst möjlighet att jobba hemma.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland