Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Branschen som inte följer trenden

Medan svensk export är på dekis sticker modebranschen ut och ökar sin export år för år. Allra viktigast för exporten är Norden och Tyskland men får man tro branschen själv kommer Asien utgöra en stor del av framtidens exportmarknad.
Linnea Andersson Publicerad
Peter Håkansson/Stockholm Fashion Week
Två rookies från modeveckan hösten 2014, Isabelle Yalda Hellyzas (tv) och Wilhja (th). Peter Håkansson/Stockholm Fashion Week

Under 2013 hade den svenska modebranschen en omsättning på 237 miljarder kronor, enligt en ny rapport från Tillväxtverket och Association of Swedish Fashion Brands (ASFB). 

Den största delen av omsättningen, 62 procent eller 147 miljarder, utgörs av export och 38 procent, 90 miljarder kronor, omsätts här innanför Sveriges gränser.

Exportframgångarna innebär att den svensk modemarknad ökade sin export med 6,8 procent under 2013, att jämföra med svensk export som totalt sett minskade med 0,2 procent under samma period. Ett exempel är teknikexporten som minskade med 5,8 procent.

De viktigaste exportmarknaderna är de nordiska länderna och Tyskland. Därefter följer marknaderna i Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Japan och USA. I rapporten från Tillväxtverket svarar många av de tillfrågade modeföretagen att de tror på en ökad exportmarknad i Asien.

H&M står för över hälften av branschens totala omsättning. Största delen av den inhemska marknaden utgörs av butikshandeln och parti- och grosshandeln.
 

LÄS MER: 

Att branschen växer ger också fler jobbtillfällen, och flera nya typer av jobb

Trots att det är en kvinnodominerad bransch dominerar männen på de högsta chefsposterna

Internationellt uppmärksammade märket V Ave Shoe Repair gick i konkurs i april i fjol, efter tio år i hetluften. Nu är grundarna tillbaka med ett nytt projekt.

 

Modebranschen omsättning:

2011 – 206 miljarder

2012 – 229 miljarder

2013 – 237 miljarder

file:///C:/Users/a00hq/Downloads/Rapport_0176_web%20(2).pdf
Modebranschen i Sverige

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.