Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Branschen som inte följer trenden

Medan svensk export är på dekis sticker modebranschen ut och ökar sin export år för år. Allra viktigast för exporten är Norden och Tyskland men får man tro branschen själv kommer Asien utgöra en stor del av framtidens exportmarknad.
Linnea Andersson Publicerad
Peter Håkansson/Stockholm Fashion Week
Två rookies från modeveckan hösten 2014, Isabelle Yalda Hellyzas (tv) och Wilhja (th). Peter Håkansson/Stockholm Fashion Week

Under 2013 hade den svenska modebranschen en omsättning på 237 miljarder kronor, enligt en ny rapport från Tillväxtverket och Association of Swedish Fashion Brands (ASFB). 

Den största delen av omsättningen, 62 procent eller 147 miljarder, utgörs av export och 38 procent, 90 miljarder kronor, omsätts här innanför Sveriges gränser.

Exportframgångarna innebär att den svensk modemarknad ökade sin export med 6,8 procent under 2013, att jämföra med svensk export som totalt sett minskade med 0,2 procent under samma period. Ett exempel är teknikexporten som minskade med 5,8 procent.

De viktigaste exportmarknaderna är de nordiska länderna och Tyskland. Därefter följer marknaderna i Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Japan och USA. I rapporten från Tillväxtverket svarar många av de tillfrågade modeföretagen att de tror på en ökad exportmarknad i Asien.

H&M står för över hälften av branschens totala omsättning. Största delen av den inhemska marknaden utgörs av butikshandeln och parti- och grosshandeln.
 

LÄS MER: 

Att branschen växer ger också fler jobbtillfällen, och flera nya typer av jobb

Trots att det är en kvinnodominerad bransch dominerar männen på de högsta chefsposterna

Internationellt uppmärksammade märket V Ave Shoe Repair gick i konkurs i april i fjol, efter tio år i hetluften. Nu är grundarna tillbaka med ett nytt projekt.

 

Modebranschen omsättning:

2011 – 206 miljarder

2012 – 229 miljarder

2013 – 237 miljarder

file:///C:/Users/a00hq/Downloads/Rapport_0176_web%20(2).pdf
Modebranschen i Sverige

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.