Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Stressade föräldrar = ledsna barn

Barn till tidspressade föräldrar lider oftare av psykisk ohälsa än andra barn. Barnens psykiska hälsa påverkas även negativt om föräldrarna har ekonomiska bekymmer. Det visar en avhandling från Göteborgs Universitet.
Linnea Andersson Publicerad
TT / Fredrik Sandberg
Barn till föräldrar som upplever tidspress i vardagen riskerar att drabbas av psykisk ohälsa i högre grad än andra barn. TT / Fredrik Sandberg

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i Norden är ett växande hälsoproblem. I en ny avhandling har doktoranden Hrafnhildur Gunnarsdottir undersökt sambandet mellan föräldrarnas livssituation, gällande tidspress och ekonomi, och barnens psykiska hälsa.

I den tidspressade gruppen, där 12 procent av papporna och 14 procent av mammorna upplevde att de oftast hade svårt att hinna med det de behövde göra i vardagen, var en högre andel barn drabbade av psykisk ohälsa.

Risken att barn till tidspressade föräldrar mådde psykiskt dåligt var två gånger större för flickor och 1.8 gånger större för pojkar, än bland barn till ostressade föräldrar.

Avhandlingen bygger på enkäter till 7 805 föräldrar till slumpvis utvalda barn i åldrarna 2 till 17 år, i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt djupintervjuer med 25 föräldrar till yngre barn.

I Sverige var andelen föräldrar som upplevde tidspress högst, 22 procent av kvinnorna och 18 procent av männen, bland de nordiska länderna.

Undersökningen

Andel föräldrar som upplever tidspress i vardagen, kvinnor resp. män:

Sverige: 22 %, 18 %
Finland: 18 %, 18 %
Norge: 14 %, 9 %
Danmark: 4 %, 2 %

Andel föräldrar som rapporterar ekonomiska bekymmer:

Island: 48 %
Finland: 34 %
Sverige: 20 %
Norge: 19 %
Danmark: 18 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.