Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Almega till attack mot deltidspensionen

Deltidspensionen - en usel affär för medlemmarna? Nu attackerar arbetsgivarna inom tjänstesektorn reformen med ekonomiska argument. Unionen anser att arbetsgivarna missar målet i sin kritik.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Unionen kräver möjlighet till deltidspension i kollektivavtalen, bland annat för att människor ska orka jobba längre. Colourbox

I förra avtalsrörelsen kom Unionen överens med de flesta av sina motparter om möjligheten att gå i delpension. Samtidigt som möjligheten att gå ned i arbetstid för dem som närmar sig pensionsåldern förstärktes, avsattes ytterligare pengar till pensionen.

Almega, som representerar arbetsgivarna inom tjänstesektorn, har dock hårdnackat nobbat deltidspensionen. I stället för pensionsavsättningar har deras anställda i stället fått en motsvarande lönehöjning.

I en debattartikel i tidningen Arbetsvärlden beskriver Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen, deltidspensionslösningen som något som ”i realiteten kommer ge Unionens medlemmar sämre trygghet genom lägre pension, lägre föräldrapenning och lägre sjukersättning”. Enligt Stefan Koskinen skulle det löna sig bättre för medlemmarna att få pengarna på lönen i stället.

– Vi vill att man ska jobba med individuella lösningar i stället. Det kan handla om livssituation och andra saker.

Stefan Koskinens resonemang utgår ifrån att när man avstår lön till en pensionsavsättning minskar inkomsten i motsvarande grad. Det skulle innebära en dålig affär för dem med lön under cirka 39 000 eftersom inkomsten utgör grunden både för den allmänna pensionen och det man får ut från olika delar av socialförsäkringssystemen, enligt honom. Men det skulle även vara en dålig affär för dem med högre inkomster eftersom tjänstepensionen ITP2 minskar.

Unionens förhandlingschef Niklas Hjert anser att Stefan Koskinen har missförstått hela frågan.

– Han framställer det som att det skulle handla om en individuell löneväxling, och så är det ju inte. Jag tror att det bottnar i att vi har olika syn på kollektivavtalen.  Vi ser avtalen som ett stöd för individens trygghet och utveckling.

– När vi förhandlar om avtalen förhandlar vi utifrån ett kostnadsökningsutrymme utifrån vad medlemmarna prioriterar, och flera av lösningarna innebär också omfördelningar. Se exempelvis på föräldralönen som gynnar dem som precis fått barn. Tittar vi på pension så är det en form av uppskjuten lön, där det finns grupper som behöver en förstärkt pension. Koskinens argument utgår i stället ifrån att det inte ska finnas några gemensamma lösningar utan att individen ska lösa allt själv.

Anser du att Stefans Koskinens ekonomiska argument har någon tyngd?

– Nej, det handlar inte om någon löneväxling. Tittar man exempelvis på dagens tjänstepensionssystem så har anställda med ITP2 även ITPK. Min uppfattning är att medlemmarna uppskattar det. Enligt hans resonemang skulle vi väl plocka bort ITPK:n.

Niklas Hjert påpekar också att löneökningar inte heller är garanterade, liksom att premierna till deltidspensionen stoppas in i tjänstepensionssystemet som har låga avgifter.

Positionerna kring deltidspensionen tycks låsta. Från Unionens sida har man inte för avsikt att ge sig. För det är frågan om deltidspensionen alltför viktig och fördelarna alltför många, anser Unionen som bland annat pekar på att deltidspensionen ger möjligheter att orka arbeta längre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Tre personer om lön och arbetstid
Unionen ska kräva högre löner och kortare arbetstid i nästa års avtalsrörelse. Kollega frågade folk på stan vad de helst vill ha. Elias Ekelöw, Sarah Lindmark och Beatrice Bergvall är överens om att fritiden är viktig. Lina Björk

Artikeln i korthet

  • Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Bland kraven finns höjda reallöner och kortare arbetstid.
  • I förra avtalsrörelsen fick Unionen igenom en dags arbetstidsförkortning per år, till en kostnad av 0,5 procent i löneutrymme. Nu vill förbundet korta arbetstiden ytterligare.
  • Arbetsgivarna motsätter sig generellt kortare arbetstid och anser samtidigt att utrymmet för löneökningar är begränsat på grund av hård global konkurrens. 

Nästa år ska Unionen omförhandla nästan 80 kollektivavtal. Det är känt vad förbundet ska prioritera i förhandlingarna: föräldravänliga villkor, bättre förutsättningar för förtroendevalda, facklig insyn i lönestrukturen, höjda reallöner och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall är informatör och värd på Kulturhuset i Stockholm. Hon vet vad hon skulle välja om valet stod mellan högre lön och kortare arbetstid.

Beatrice Bergvall

– Just nu är det mer fritid. Jag har gått ner i arbetstid och jobbar 75 procent för att göra det som jag mår bra av. För mig är det värt mycket att ha tid med mina intressen och hobbys. Jag läser mycket artiklar och böcker, jag är engagerad i filosofiska grupper. Det gör mig glad och ger mig mening i livet, säger hon.

För Mattias Westerholm, IT-konsult på Vivicta AB i Kalmar, är det viktigt med en balans mellan högre lön och kortare arbetstid.

Mattias Westerholm

– Jag skulle föredra mer ledighet och inte jobba 40-timmarsveckor för att få mer tid till vänner, familj och andra värden som jag brinner för. Men om frågan var om jag är beredd att sänka min lön under inflationstakten skulle jag säga nej.

Medlemmarna avstod en halv procents löneökning

Exakt hur stort lönepåslag Unionen tänker kräva är inte fastställt, men förbundet har tidigare sagt att det rör sig om ungefär samma löneökningstakt som i år, alltså runt 3 procent.

I förra avtalsrörelsen lyckades Unionen få till en arbetstidsförkortning med en dag per år. I utbyte avstod förbundet 0,5 procents löneökningar. I nästa års förhandlingar vill Unionen sänka arbetstiden ytterligare.

Sarah Lindmark studerar kommunikationsprogrammet på Södertörns högskola, men jobbar också som säljare på Akademibokhandeln och ljudproducent på Södertörns Högskola. Som student värderar hon pengar högre än fritid, men tror att det kommer ändra sig med tiden. 

Sarah Lindmark

– I mitt framtida yrkesliv tror jag att jag skulle värdera min fritid högst. Om man utgår från att heltid är 40 timmar per vecka så är det många timmar man dedikerar till jobbet. För att hålla ett helt arbetsliv tror jag att man ska värdera sin fritid för att orka hålla i längden, säger hon.

Kortare arbetstid minskar utrymmet för löneökningar

Unionens utgångspunkt är att arbetstidsförkortning inte är gratis. Exakt hur mycket den får kosta blir en förhandlingsfråga.

Elias Qalandari, administratör på Norrtulls SK i Stockholm, kan tänka sig att avstå en del pengar för att få mer fritid.

Elias Qalandari

– Det är viktigt att känna att man har möjlighet till ett vanligt liv och att jobbet inte blir hela ens liv. För mig och – om jag ska killgissa lite – för min generation är det viktigare med kortare arbetstid än en hög lön. Men för egen del tycker att jag jobbar lagom mycket, säger han.

Därför säger arbetsgivarna nej till kortare arbetstid

Arbetsgivarna är generellt starka motståndare till sänkt arbetstid. Efter förra avtalsrörelsen höll arbetsgivarorganisationen Almega webbinarier om arbetstiden. Där informerade de sina medlemmar om att de hade möjlighet att dra in redan beslutade arbetstidsförkortningar. 

Arbetsgivarnas motstånd kvarstår. De anser dessutom att utrymmet för att höja lönerna är litet – och pekar på att den globala konkurrensen är hård, inte minst från Kina. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker inte att det argumentet håller.

– Konkurrenskraften är avgörande för svenska företag, men svenska företag behöver konkurrera med kompetens, produktivitet och hållbara villkor, inte genom lägre löneökningar och längre arbetstid, säger Martin Wästfelt.

”Det finns ingenting som kan ersätta tid” 

Elias Ekelöw, som studerar data och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tycker inte att det finns något som kan ersätta tid.

Elias Ekelöw

– Jag är student så jag behöver både mer ledig tid och mer pengar. Men måste jag välja så väljer jag mer fritid för att göra saker som jag tycker om och ger mig mening. Pengar är viktigt men i slutändan finns det ingenting som kan ersätta tid. När jag skaffar familj kanske jag tänker annorlunda, eftersom jag då får fler att försörja, säger han.

Unionens krav inför avtalsrörelsen 2027: Kortare arbetstid och föräldravänliga villkor

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.  
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.  
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.  
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.