Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du ut det mesta av ledarskapskursen

Innan du väljer ledarutbildning bör du analysera vilka kompetenser du behöver utveckla. Det kan du göra själv eller tillsammans med din chef.
Publicerad 20 november 2014, kl 11:16

I allra första början kanske du behöver lära dig arbetsrätt, mötesteknik, samtalsmetodik. Men ganska snart handlar det om ledarskap och om att motivera människor, och då ökar behovet av självkännedom. Då blir också läraren viktigare liksom kursdeltagarna själva. Det bör du ta hänsyn till när du väljer kurs.

Fråga efter hur många deltagare som är på kursen, och vilken pedagogik som används.
– Det är väsentligt att det ingår gruppövningar, roll­spel och utrymme för egen reflektion. Om det bara handlar om föreläsningar är det enligt mig inte en utbildning, säger Maria Scullmann, vd på Advantum Kompetens som utbildar chefer.

Finns det annat stöd i form av lärarportaler med mera? Det är värt att kolla upp. Läraren är förstås också betydelsefull, vilket är svårare att kontrollera. Här får du gå på referenser och magkänsla. Det skadar inte om den som ska utbilda chefen själv har varit chef och har varit det i flera olika organisationer. Egna självupplevda exempel är viktigt att kunna förmedla som utbildare. På vissa utbildningsföretag kräver man minst ett decennium av chefserfarenhet. Men det räcker förstås inte. Utbildaren bör också ha pedagogisk utbildning och ha ett hyfsat hum om gruppdynamik och beteendepsyko­logi.

Det är bra om du gillar läraren men det är inte lika viktigt för en vuxen person att knyta an till läraren som för ett barn eller en tonåring. Men om du får förtroende för utbildaren och tror att den har något att lära ut ökar sannolikheten att du utvecklar dig av kursen. Det underlättar också att utbildaren förstår just din arbetssituation. Det är då man vågar öppna sig och visa sina verkliga svagheter och misslyckanden och det är då som man kan åstadkomma verklig förändring.

Ha överseende om de första kurserna känns stereotypa i sin indelning av personligheter. Ju fler kurser du går, desto fler fyrfältsdiagaram med motsatspar som målinriktad-relationsinriktad, inåtvänd-utåtvänd kommer du att stöta på.

Till slut, efter ett antal år som chef, och när du gått så många utbildningar att du nästan tappat räkningen, då kommer du att inse att du är en riktigt bra chef, och därtill en mer mogen människa. Men du kommer förmodligen inte att veta exakt hur det gick till, om det är alla kurser du gått eller något annat.


Thomas Heldmark
[email protected]

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.