139 miljoner kronor. Så mycket fick Facebook i statligt stöd under den borgerliga regeringen för sin etablering i Luleå.

Hur den nya regeringen resonerar kring investeringsstöden är ännu oklart, det är upp till Tillväxtverket att bedöma nya ansökningar från fall till fall. Men enligt Ann Wolgers, pressekreterare hos näringsminister Mikael Damberg, är Sverige attraktivt för IT-företagen och man tror på fler serverhallar i framtiden.

– Regeringen har direktdialog med företag som är intresserade av att etablera sig i Sverige. Dialogen fortsätter och möjligheten att skapa nya jobb i framtidssektorer ser mycket goda ut, skriver hon i ett mejl.

Google valde nyligen att etablera sig i Finland eftersom elskatten är lägre där. För att locka fler bolag till Sverige ville Alliansen sänka elskatten för datahallar till samma nivå som för tillverkande företag och utvinnare av mineral, det vill säga 0,5 öre per kilowatttimme. Företag i tjänstesektorn i norra Sverige får idag betala 19 öre per kilowattimme i skatt.

I somras tillsattes en utredning som skulle se över hela skattesystemet för el i Sverige, den kommer att presentera ett förslag i oktober nästa år.

I den nya regeringens budgetproposition saknas förslag om sänkt elskatt som skulle kunna gynna IT-jättarna och på Näringsdepartementet vill man ännu inte uttala sig om skattesatsen bör ändras.

– Regeringen kommer att invänta utredningens betänkande för att kunna ta ett helhetsgrepp i frågan. Direktiven till utredningen är dock tydliga och betonar ett system som beaktar både basindustrins och nya sektorers konkurrenskraft.

Nackdelen som investerarna möjligen ser med Finland, närheten till Ryssland, lär inte väga över när de synar siffrorna. För elkonsumenter i den här storleksordningen handlar det om tiotals, ja till och med hundratals miljoner per år, som går att spara.

Enligt tidningen Computer Sweden skulle en sänkning av elskatten för datacenter till samma nivå som den traditionella industrin betalar innebär en besparing på 90 miljoner kronor per år för Facebook när företagets båda hallar är i drift.

Tor Björn Minde, som så sent som i våras formulerade visionen om de 20 hallarna, poängterar hur viktigt det är att sänka skatten. Som läget är i dag är Tor Björn Minde, vid Luleå tekniska universitet, tveksam till att visionen kommer att infrias.

– Elskatten är en avgörande faktor. Sänker man den blir det rusning. Regeringen skulle behöva signalera att man kommer att sänka den framöver.

Den stora mängd värme som till exempel Facebooks datahallar alstrar tas i dag inte till vara. Regeringen kommer dock inte ställa krav på detta vid framtida etableringar, i stället tror man miljösmarta lösningar kommer att uppstå av sig själv.

– Företag som driver serverhallar har givetvis ett egenintresse i att kunna skapa mervärde genom att ta tillvara på exempelvis värme som skapas, så förhoppningen är att detta ska kunna komma till stånd av sig utan nya krav eller regelverk.

Från 1 augusti finns det fastställt i lag att spillvärmeproducenter har rätt till tillträde av rörledningar och kan därmed få avsättning för sin värme om det är samhällsekonomiskt motiverat. Det ger serverhallarna större incitament än tidigare och i förhållande till andra länder att starta verksamhet i Sverige.

Bra på många sätt, men serverhallarna har hittills inte genererat speciellt många arbetstillfällen. Näringsdepartementet har ingen uppskattning av hur många jobb etableringarna kan ge i framtiden men poängterar att jobben i datahallarna ger ringar på vattnet.

– Varje arbetstillfälle leder till fler jobb genom andra företag som levererar produkter och tjänster och genom ett ökat behov av service, offentlig som privat. Så att det kommer att ge en positiv effekt på jobbskapande och tillväxt i de aktuella regionerna är klart. Det är svårt att avgöra hur många jobb som skapas men vi vet att många stora företag är i behov av fler serverhallar och Sveriges goda förutsättningar gör att vi ligger bra till för ytterligare etableringar.