Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Elskatt avgör dragkamp om datahallar

Det finns ett stort hinder för att visionen om 20 nya hallar inom fem år ska bli verklighet: elskatten. Tidigare i år sänkte Finland sin elskatt väsentligt, vilket fick Google att etablera sig där. Frågan är om Sverige tar upp kampen?
Ola Rennstam, Niklas Hallstedt Publicerad
Det är i Nordamerika och i Europa de flesta stora datacentra finns i dag, men den estimerade nybyggnationen är jämnare fördelad mellan Amerika, Europa och Asien. Källa: IDC Gigaom

139 miljoner kronor. Så mycket fick Facebook i statligt stöd under den borgerliga regeringen för sin etablering i Luleå.

Hur den nya regeringen resonerar kring investeringsstöden är ännu oklart, det är upp till Tillväxtverket att bedöma nya ansökningar från fall till fall. Men enligt Ann Wolgers, pressekreterare hos näringsminister Mikael Damberg, är Sverige attraktivt för IT-företagen och man tror på fler serverhallar i framtiden.

– Regeringen har direktdialog med företag som är intresserade av att etablera sig i Sverige. Dialogen fortsätter och möjligheten att skapa nya jobb i framtidssektorer ser mycket goda ut, skriver hon i ett mejl.

Google valde nyligen att etablera sig i Finland eftersom elskatten är lägre där. För att locka fler bolag till Sverige ville Alliansen sänka elskatten för datahallar till samma nivå som för tillverkande företag och utvinnare av mineral, det vill säga 0,5 öre per kilowatttimme. Företag i tjänstesektorn i norra Sverige får idag betala 19 öre per kilowattimme i skatt.

I somras tillsattes en utredning som skulle se över hela skattesystemet för el i Sverige, den kommer att presentera ett förslag i oktober nästa år.

I den nya regeringens budgetproposition saknas förslag om sänkt elskatt som skulle kunna gynna IT-jättarna och på Näringsdepartementet vill man ännu inte uttala sig om skattesatsen bör ändras.

– Regeringen kommer att invänta utredningens betänkande för att kunna ta ett helhetsgrepp i frågan. Direktiven till utredningen är dock tydliga och betonar ett system som beaktar både basindustrins och nya sektorers konkurrenskraft.

Nackdelen som investerarna möjligen ser med Finland, närheten till Ryssland, lär inte väga över när de synar siffrorna. För elkonsumenter i den här storleksordningen handlar det om tiotals, ja till och med hundratals miljoner per år, som går att spara.

Enligt tidningen Computer Sweden skulle en sänkning av elskatten för datacenter till samma nivå som den traditionella industrin betalar innebär en besparing på 90 miljoner kronor per år för Facebook när företagets båda hallar är i drift.

Tor Björn Minde, som så sent som i våras formulerade visionen om de 20 hallarna, poängterar hur viktigt det är att sänka skatten. Som läget är i dag är Tor Björn Minde, vid Luleå tekniska universitet, tveksam till att visionen kommer att infrias.

– Elskatten är en avgörande faktor. Sänker man den blir det rusning. Regeringen skulle behöva signalera att man kommer att sänka den framöver.

Den stora mängd värme som till exempel Facebooks datahallar alstrar tas i dag inte till vara. Regeringen kommer dock inte ställa krav på detta vid framtida etableringar, i stället tror man miljösmarta lösningar kommer att uppstå av sig själv.

– Företag som driver serverhallar har givetvis ett egenintresse i att kunna skapa mervärde genom att ta tillvara på exempelvis värme som skapas, så förhoppningen är att detta ska kunna komma till stånd av sig utan nya krav eller regelverk.

Från 1 augusti finns det fastställt i lag att spillvärmeproducenter har rätt till tillträde av rörledningar och kan därmed få avsättning för sin värme om det är samhällsekonomiskt motiverat. Det ger serverhallarna större incitament än tidigare och i förhållande till andra länder att starta verksamhet i Sverige.

Bra på många sätt, men serverhallarna har hittills inte genererat speciellt många arbetstillfällen. Näringsdepartementet har ingen uppskattning av hur många jobb etableringarna kan ge i framtiden men poängterar att jobben i datahallarna ger ringar på vattnet.

– Varje arbetstillfälle leder till fler jobb genom andra företag som levererar produkter och tjänster och genom ett ökat behov av service, offentlig som privat. Så att det kommer att ge en positiv effekt på jobbskapande och tillväxt i de aktuella regionerna är klart. Det är svårt att avgöra hur många jobb som skapas men vi vet att många stora företag är i behov av fler serverhallar och Sveriges goda förutsättningar gör att vi ligger bra till för ytterligare etableringar.

Elskatt

Elskatten för tillverkande företag och utvinnare av mineral är 0,5 öre per kilowattimme, kWh. Företag i tjänstesektorn i norra Sverige betalar däremot 19 öre per kWh i skatt. Övriga Sverige: 29 öre/kWh.

I Finland omfattas den digitala industrin numera av samma energiskatter som den traditionella tillverkningsindustrin och ligger på 8 öre/kWh.

Även Danmark har inkluderat tjänstesektorn i de lägre elskattenivåerna och sänkt elskatten för hela industrin, med några undantag, till 0,5 öre per kWh. Det är den lägsta tillåtna nivån inom EU.

I Norge betalar företagen samma skatt som hushållen, 10,8 öre per kWh. Elintensiv industri är dock helt undantagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen