Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Fler söker fakta än jobb på internet

Hälften av alla arbetslösa använder internet dagligen för att söka jobb. Men annars används nätet mest till att söka fakta, hitta adresser och kolla tidtabeller. Det visar årets rapport över Svenskarna och internet, som också ger en bild av att oron för övervakning och integritetskränkningar ökat igen.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Bland de arbetslösa har 95 procent sökt jobb med hjälp av internet åtminstone en gång och 86 procent gör det på veckobasis. Colourbox

Sverige ligger i topp i listan över de länder i världen där internet används flitigast. Nio av tio har tillgång till både internet och dator i Sverige. I åldersgrupperna mellan 12 till 55 år använder nästan alla internet, visar året rapport över Svenskarna och internet som ges ut av Stiftelsen för internetinfrastruktur.

Ändå är det närmare en miljon i Sverige som inte är inne på nätet regelbundet, framförallt av ointresse, men också för att det anses för svårt, för dyrt eller på grund av handikapp.

Nio av tio av de som använder internet gör det för att söka fakta, kolla adresser eller tidtabeller. Att slå upp ord, jämföra priser, hitta information om hobby, resor, hälsa, kultur eller vetenskap är också vanligt, men däremot inte att söka jobb på nätet. Bara runt trettio procent av alla internetanvändare uppger att de använder nätet till det ändamålet.

Bland de arbetslösa har dock 95 procent sökt jobb med hjälp av internet åtminstone en gång och 86 procent gör det på veckobasis. 49 procent av de arbetslösa använder internet dagligen för att hitta nytt arbete.

För 14 år sedan var oron över att internet skulle medföra ökad övervakning och kontroll utbredd. Två av tre som använde internet upplevde att nätet underlättade övervakningen. För tre år sedan var den oron mer eller mindre bortblåst (10 procent) för att nu ha ökat igen.

I dag är mer än var fjärde bekymrad över att företag som Facebook och Google inkräktar på deras personliga integritet och var femte (19%) oroas över att myndigheterna gör detsamma.  41 procent anser att oron för integritetsintrång är berättigad och 16 procent svarade att det inte längre finns någon integritet och att de har accepterat det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

Alexandra utsattes för rekryteringsbluff på Linkedin

Falska rekryterare på Linkedin försöker lura arbetssökande på pengar. Alexandra Wattley är en av dem som drabbats och nu vill hon varna andra.
Ola Rennstam Publicerad 26 januari 2026, kl 06:01
Delad bild med porträtt av kvinna och Linkedin-logotyp på mobilskärm, om bedrägerier mot arbetssökande.
Arbetssökande Alexandra Wattley fick ett meddelande på Linkedin av en person som utgav sig vara rekryterare på Adecco. Kvinnan letade folk på uppdrag av både Spotify och Ericsson. När Alexandra var intresserad av tjänsterna blev hon omdirigerad till en app där hjälpen plötsligt skulle kosta pengar. Foto: Tommy Jansson/ Lise Åserud/TT

Rekryteraren uppgav att hon jobbade för bemanningsföretaget Addeco i Tyskland. Och hon hade fått upp ögonen för arbetssökande Alexandra Wattley efter ett inlägg på Linkedin som hon taggat med ”Open to work”, den hashtag som signalerar att man söker nya utmaningar.

– När jag kollade upp rekryterarens profil såg allt normalt ut. Hon hade gjort flera inlägg, hade ett nätverk och hade jobbat på lite olika företag. Vid en första anblick fanns det inga röda flaggor, berättar Alexandra Wattley.

Så går bedrägerierna till på Linkedin

Kvinnan berättade att hon rekryterade till HR-roller på Spotify och Ericsson och undrade om Alexandra var intresserad. Det var hon.

Rekryteraren bad Alexandra Wattley att mejla sitt CV och flyttade på det sättet konversationen bort från Linkedin. Respons på mejlet kom direkt – CV:t behövde justeras för att inte ”fastna i rekryteringssystemen” och se mer proffsigt ut.

– Allt gick så snabbt. Tonläget blev hetsigt och det var plötsligt väldigt bråttom. Hon kopplade mig vidare till en tjänst som skulle fixa mitt CV och tjänsten skulle kosta pengar. Jag var på väg till skolan och hann inte riktigt reflektera just då, och fick inte heller svar på vad det skulle kosta.

Bluffrekryterare kräver betalning för CV-tjänster

Alexandra Wattley ombads ladda ner appen Fiverr och skaffa ett konto där. När hon gjort hänvisades hon till en person i Nigeria som skulle hjälpa henne med att vässa CV:t.

– Då drog jag i handbromsen och raderade mitt konto på appen. När jag gick tillbaka till Linkedin för att kolla konversationen var allt spårlöst borta; rekryterarens profil och alla våra meddelanden. Det känns väldigt olustigt, de har ju mitt CV nu med alla mina kontaktuppgifter.

"Var vaksam och lita magkänslan"

Alexandra Wattley vill nu varna andra arbetssökande när de kontaktas av rekryterare på Linkedin.

– Var vaksam och lita på din magkänsla. Det här är lätt att gå på när man vill framåt i jobbsökande och vill bli vald, säger hon.

Varningssignaler på falska rekryterare på Linkedin

  • Rekryteraren driver dig från Linkedin mot en betaltjänst
  • Flyttar fokus från rollen du söker till ditt CV.
  • Konversationen präglas av stress och att det är ”sista chansen”
  • Rekryterarens profil på Linkedin försvinner plötsligt.

    Här rapporterar du bedrägerier på Linkedin.

Alexandra Wattley, som själv jobbat med HR, är väl insatt i hur rekryteringsprocesser ska gå till.

– Det här är inte hur seriös rekrytering går till. Riktiga rekryterare säljer inte CV-tjänster och de tjänar inte pengar på din osäkerhet. Det är hemskt att de här människorna utnyttjar folk som är i en svår situation, säger hon.

Linkedin medvetna om bedrägerierna

Under Alexandras Linkedin-inlägg om bluffen är det många som kommenterat att de varit med om exakt samma sak. 

Linkedin uppger att man är medvetna om företeelsen och påpekar att falska profiler och jobberbjudanden strider mot plattformens riktlinjer. I ett mejl till Kollega skriver Nordenchefen Lisa Gunnarsson att man använder en kombination av tekniska verktyg och mänskliga åtgärder för att bekämpa bedrägerier.

Lisa Gunnarsson. Foto: Sofia Ekström

Det finns funktioner som stärker våra medlemmars trygghet, som verifierad identitet och "verifieringsmärken" på jobbannonser. Det går också att kontrollera om personen man är i kontakt med faktiskt är kopplad till det företag som hen uppger sig arbeta för. Våra medlemmar kan också välja att använda automatiska varningsmeddelanden som hjälper både till att identifiera bedrägerier och flagga dem till oss, skriver Lisa Gunnarsson.
 

Adecco varnar för bedrägerier i företagets namn

Att det pågår bedrägerier pågår i Adeccos namn är något företaget känner till: ”Vi har blivit uppmärksammade på meddelanden i sociala medier och på mejl från personer som utger sig för att vara rekryterare hos Adecco. Dessa personer har inget samröre med Adecco.” skriver bolaget på sin hemsida.