Hoppa till huvudinnehåll
Lön

TCO: Rör inte löneökningarna!

Äventyra inte reallöneökningarna, det är de som håller tillväxten uppe. Det säger TCO:s chefsekonom Göran Zettergren i en passning till arbetsgivarna inför kommande avtalsrörelse.
Niklas Hallstedt Publicerad
Simon Paulin/TT, Thomas Oneborg/TT
TCO:s chefsekonom Göran Zettergren tv, vice riksbankschef Martin Flodén th. Simon Paulin/TT, Thomas Oneborg/TT

Från arbetsgivarhåll har det sagts att de avtalade löneökningarna i kombination med den låga inflationen lett till alltför höga kostnader för företagen. Men Göran Zettergren tror att arbetsgivarnas oro är överdriven.

– Vi har inte jättehöga löneökningar, men låg inflation, vilket ger hushållen pengar i plånboken. Äventyra inte det som driver tillväxten och återhämtningen, då är vi illa ute.

– Skulle vi få in en tågordning som säger att lönerna inte ska öka så mycket för att den faktiska inflationen bedöms vara låg skulle det bli en mardröm för Riksbanken. Nästa gång kan vi ha en mycket hög inflation och då skulle vi ha extra höga löneökningar. Det skulle ge väldigt kraftiga svängningar och få negativa samhällsekonomiska konsekvenser.

Riksbankens tro är att man i början av 2016 ska börja närma sig inflationsmålet på två procent.  Det är Göran Zettergren tveksam till.

– Men vi ska inte snegla på om inflationsmålet uppnås. Parterna ska se vilka löner man kan enas om som är bra för samhället.

Riksbankens prognoser har slagit fel de senaste åren, påpekade Göran Zettergren, på det seminarium om inflationsmålet och lönebildningen som TCO anordnade på onsdagen. Vice riksbankschefen Martin Flodén hade svårt att säga emot på den punkten, men trodde uppenbarligen att man den här gången skulle träffa mer rätt.

– Ett trovärdigt inflationsmål ger en bättre lönebildning. Därför är det viktigt att förtroendet för inflationsmålet finns kvar när vi kommer in i avtalsrörelsen, sa Martin Flodén.

Se seminariet

Här kan du se TCO:s seminarium om penningpolitiken och lönebildningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.