Hoppa till huvudinnehåll
Lön

TCO: Rör inte löneökningarna!

Äventyra inte reallöneökningarna, det är de som håller tillväxten uppe. Det säger TCO:s chefsekonom Göran Zettergren i en passning till arbetsgivarna inför kommande avtalsrörelse.
Niklas Hallstedt Publicerad
Simon Paulin/TT, Thomas Oneborg/TT
TCO:s chefsekonom Göran Zettergren tv, vice riksbankschef Martin Flodén th. Simon Paulin/TT, Thomas Oneborg/TT

Från arbetsgivarhåll har det sagts att de avtalade löneökningarna i kombination med den låga inflationen lett till alltför höga kostnader för företagen. Men Göran Zettergren tror att arbetsgivarnas oro är överdriven.

– Vi har inte jättehöga löneökningar, men låg inflation, vilket ger hushållen pengar i plånboken. Äventyra inte det som driver tillväxten och återhämtningen, då är vi illa ute.

– Skulle vi få in en tågordning som säger att lönerna inte ska öka så mycket för att den faktiska inflationen bedöms vara låg skulle det bli en mardröm för Riksbanken. Nästa gång kan vi ha en mycket hög inflation och då skulle vi ha extra höga löneökningar. Det skulle ge väldigt kraftiga svängningar och få negativa samhällsekonomiska konsekvenser.

Riksbankens tro är att man i början av 2016 ska börja närma sig inflationsmålet på två procent.  Det är Göran Zettergren tveksam till.

– Men vi ska inte snegla på om inflationsmålet uppnås. Parterna ska se vilka löner man kan enas om som är bra för samhället.

Riksbankens prognoser har slagit fel de senaste åren, påpekade Göran Zettergren, på det seminarium om inflationsmålet och lönebildningen som TCO anordnade på onsdagen. Vice riksbankschefen Martin Flodén hade svårt att säga emot på den punkten, men trodde uppenbarligen att man den här gången skulle träffa mer rätt.

– Ett trovärdigt inflationsmål ger en bättre lönebildning. Därför är det viktigt att förtroendet för inflationsmålet finns kvar när vi kommer in i avtalsrörelsen, sa Martin Flodén.

Se seminariet

Här kan du se TCO:s seminarium om penningpolitiken och lönebildningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.