Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tryggade jobb på Saab

Brasiliens köp av 36 Jas Gripen tryggar jobben en lång tid framöver på Saab i Linköping. Och köpet kan dessutom få ringar på vattnet.
- Nu är vi på banan igen, säger Jan Kovacs, som är Unionens klubbordförande på Saab.
Lina Björk Publicerad
Zdeněk Malý /Colourbox
Orden är värd sammanlagt 39,3 miljarder kronor. För de 13 000 anställda inom Saabkoncernen, är det ett glädjande besked. Zdeněk Malý /Colourbox

Förhandlingar mellan Saab och Brasiliens försvarsdepartement har pågått sedan december förra året. Men nu står det klart, Saab ska producera 36 Gripenplan, samt bistå Brasilien med stöd och underhållssystem. En order som är värd sammanlagt 39,3 miljarder kronor. För de 13 000 anställda inom Saabkoncernen, är det ett glädjande besked.

- För oss betyder det här förhoppningsvis fler arbetstillfällen, framför allt i Linköping där vi bygger planen. Som det ser ut i dag så är anställda som jobbar med produktion och utveckling väldigt hårt pressade och med det nya avtalet kommer det att bli ännu mer jobb, och då ser vi ingen annan väg än att ta in mer personal, säger Jan Kovacs.

I kontraktet står dock att själva byggandet ska ske i både Sverige och Brasilien så hur många arbetstillfällen som skapas i Sverige är svårt att förutse. En Gripen-fabrik ska byggas i anslutning till den brasilianska flygplansjätten Embraers anläggningar utanför São Paulo. Man räknar med att de första planen kommer att stå klara 2018. Leveranserna från Sverige till Brasilien ska ske mellan 2019 och 2024.

Att affären med Brasilien gick i hamn var särskilt glädjande då man i maj gick miste om en stor affär med Schweiz. Politikerna ville då köpa 22 Gripenplan från Sverige, men i en folkomrösning sade väljarna nej. Ett stort bakslag både för försvarskoncernen Saab och deras anställda.

- Alla tycker att det är skönt att den här affären gick i lås.  Med tanke på vad som hände i våras har vi inte vågat hoppas på för mycket, säger Jan Kovacs.

Och försäljningen av Gripenplanen kan få ringar på vattnet. Enligt uppgifter till Sveriges Radio räknar Brasilien med att stå för vidare försäljning i Sydamerika.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.