Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

På Scania tillåts medarbetare misslyckas

Medarbetare som tillåts misslyckas, chefer som vågar ta risker och ett klimat som bygger på öppenhet. Det är faktorer som gjort Scania till ett av landets mest innovativa företag, enligt utvecklingschefen Magnus MackAldener.
Ola Rennstam Publicerad
Hans Waldebäck
Per Sahlholm (till vänster) och Jonny Andersson (till höger) var två av de medarbetare på Scania som på tisdagskvällen fick ta emot patentplaketter vid bolagets årliga Uppfinnarparty, för patent som godkändes under 2013. Jonny Andersson fick även ta emot en särskild belöning för en av Scania utsedd extra värdefull uppfinning. Hans Waldebäck

De allra flesta idéer man får är inte särskilt bra. Därför behövs det väldigt många för att hitta en bra idé. Det anser Magnus MackAldener, utvecklingschef på Scania, som föreläser om kreativitet och jobbar med att få lastbilstillverkarens ingenjörer mer innovativa.

– Vetskapen om det är a och o för att man som chef ska lyckas skapa en kreativ miljö där folk vågar försöka igen, även efter ett misslyckande. Mitt råd är att satsa på en mängd idéer i stället för kvalitet, det är svårt att veta vad som är en bra idé på förhand och de flesta är som sagt dåliga. Var frimodig med dina egna misstag, då känner medarbetarna att här är det ok att misslyckas och vågar försöka igen, säger han.

För några år sedan drev Magnus ett stort utvecklingsprojekt som få på Scania trodde på. Erfarenheten därifrån är något han gärna bjuder på.

– Företaget plöjde ner miljontals kronor i projektet och det visade sig vara en väldigt dålig idé. Det är inget jag är stolt över och mitt anseende som utvecklare fick sig en törn, men jag skulle göra det igen för det kunde ha varit den där grejen som gett Scania en riktig konkurrensfördel.

Undvik inte misstagen!

Enligt Magnus MackAldener har företag som säger att man bara ska ha bra idéer förlorat på förhand.

– Som chef måste man vara ödmjuk och inse att man kommer att göra misstag. Risken för svenska storföretag är att vi fostrar våra chefer att undvika misstag i stället för att söka framgång. Innovation handlar om att ta risker. Att undvika risk i dag är faktiskt att riskera framtida framgång, säger han.

Scania hamnar ofta högt upp på listor över världens mest innovativa företag. Vad är hemligheten?

– En förklaring är att vi har ett ledarskap och arbetsklimat som bygger på öppenhet och konsensus. Cheferna förstår teknik, och kunskap är en viktig ingrediens för att idéer ska uppstå. En annan förklaring är att alla sitter i Södertälje och det är lätt att samarbeta och till skillnad från våra konkurrenter äger Scania sin egen utveckling.

Kreativitet är idéer som har sex.

Men det är inte säkert att folk som sitter på insidan av företaget känner att de är så innovativa, snarare funderar man på om man är tillräckligt konkurrenskraftiga, medger Magnus MackAldener.

– Det finns undersökningar som visar att man får ut bättre idéer med en heterogen arbetskraft och det är vi inte speciellt bra på. Vi är ganska homogena, de flesta som jobbar här är svenska män i 30-årsåldern.

Hur skapar man utrymme för kreativitet och innovationer?

– Jag brukar säga att kreativitet är när idéer har sex – de måste mötas och befrukta varandra. Alla människor har kreativitet i sig och blir kreativa i rätt miljö. Den enskilt viktigaste faktorn för kulturen på arbetsplatsen är ledarskapet. Det räcker med att cheferna har fattat hur man ska agera för att människors kreativitet skall komma fram. Men det funkar inte att högsta ledningen säger att nu ska vi vara kreativa genom att använda en viss metod.

– Det är sällan som vi sitter 20 personer i ett rum och har brainstorming, det genererar sällan några banbrytande idéer. I stället uppstår nya och användbara idéer när människor som har kunskap om den teknik de jobbar med dagligen får brottas med ett problem. Samt att man har en chef som förstår arbetet och som vågar ta risker.

Man kan inte köpa kreativa idéer.

Uppmuntran till kreativitet sker på olika sätt på Scania. Magnus MackAldener lät till exempel en grupp ingenjörer få ledigt en dag i månaden för att fnula på nya uppfinningar.

– En grundförutsättning för innovationer är obruten tid för kreativitet. Jag blev inspirerad av ett amerikanskt företag som infört Fedex-day, där medarbetarna skulle leverera en idé på 24 timmar, alltså samma tid som det tar för Fedex att leverera ett paket. Mina medarbetare fick göra vad de ville och befinna sig var de ville, men hade ett dygn på sig att förbättra vår produkt.

- I början var de otroligt tafatta och helt enkelt ovana vid den friheten. Det beror på att ingenjörer är tränade på att lösa ett problem, men innovation handlar om ett behov och tusen potentiella lösningar. Människan är i grunden lat och går gärna i samma fotspår, projektet var ett sätt att tvinga mina medarbetare göra något annorlunda och det är jobbigt för hjärnan.

– De bästa grejerna kommer i det dagliga arbetet när människor vågar prova saker och det finns en kultur och ett ledarskap som kan fånga upp det. Då funkar det riktigt bra.

Scania registrerar årligen hundratals patent. Lastbilstillverkarens fiffiga medarbetare uppmärksammas en gång om året på ett uppfinnarparty. För ett patent belönas upphovsmannen med 5 000 - 10 000 kronor medan stora uppfinningar som anses särskilt viktiga kan generera hundratusentals kronor - om patentet slår väl ut.

– Att utveckla och komma på nya idéer ingår i jobbet på en utvecklingsavdelning, men företaget anser att det är skäligt att man också belönas och uppmärksammas om man kommer på något som är extraordinärt.  Fast studier visar att ekonomiska belöningar inte spelar någon roll för själva kreativiteten, man kan inte köpa kreativa idéer, säger Magnus MackAldener.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

När någon dör på jobbet – då kan chefen åtalas

När det värsta händer på en arbetsplats, att någon dör, kan du som chef dömas – för vad som inte hände. Vi reder ut vad som gäller.
Sandra Lund Publicerad 16 mars 2026, kl 06:00
Byggnadsarbetare håller en tyst minut efter hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetare omkom.
Efter hissolyckan i Sundbyberg 2023, där fem byggnadsarbetare omkom, höll byggbranschen en tyst minut. Olyckan har aktualiserat frågan om chefers arbetsmiljöansvar vid dödsolyckor. Längst till höger Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Anders Wiklund / TT /

Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

En bild av orange bygghiss, helt förstörd mot snötäckt mark
Hissen som rasade 30 meter ner. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Så många dog på jobbet:

2025: 52

2024: 45

2023: 63

2022: 49

2021: 46

Fler män än kvinnor dör på jobbet. De vanligaste branscherna är: byggverksamhet, transport och magasinering, jord- och skogsbruk samt tillverkning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Tre fall där dödsfall på jobbet prövats i domstol

Flera dödsfall på arbetsplatser har lett till åtal eller domar för arbetsmiljöbrott. Här är tre exempel.

  • I december 2023 dog en 23-årig grävmaskinist när han gick igenom isen på en tjärn utanför Örnsköldsvik. Han jobbade åt en underentreprenör till skogsbolaget SCA

    I mitten av oktober dömdes underentreprenören till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Dessutom en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt domstolen hade företagaren ansvar för arbetsmiljön och var oaktsam bland annat för att inte ha märkt ut tjärnen. 

  • Hösten 2022 fick en 29-årig polsk man en husvägg över sig när den skulle flyttas på ett byggföretag i Sunne. Väggen var flera meter lång och mannen klämdes ihjäl

    I somras dömdes den tidigare vd:n för byggbolaget till dagsböter samt skadestånd till mannens anhöriga. 

    Enligt tingsrätten hade det bland annat saknats skriftliga instruktioner som säkerställer vilket stöd som ska användas när väggarna flyttas. Vd:n hade inte heller tydligt delegerat arbetsmiljöansvaret till någon annan. 

  • En socialsekreterare i Krokom hade stora problem med sina chefer och ansåg sig vara mobbad på jobbet. I maj 2010 begärde han att få bli omplacerad. Två dagar senare blev han i stället avskedad. Ett par veckor senare när hans fackliga representanter var på väg till honom för överläggning hade han tagit sitt liv

    Fem chefer i kommunen polisanmäldes för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död. Två åtalades några år senare, vilket är unikt för just mobbning på jobbet. 

    De fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätt. Fallet överklagades av riksåklagaren till Högsta domstolen men sommaren 2015 meddelades att man inte prövar fallet