Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen svarar på kritiken från SAS

Sven Cahier, ordförande i SAS tjänstemannaförening, efterlyser Unionens stöd, för att SAS ska kunna behålla svensk kabinpersonal. Förhandlingschef Niklas Hjert ger här sin syn på saken.
Anita Täpp Publicerad
Cornelius Poppe/TT
Cornelius Poppe/TT

Har SAS kabinanställda anledning att vara besvikna på Unionen?
- Flyget är ju en bransch som har gått igenom väldigt stora förändringar de senaste åren.  Vi har på olika sätt jobbat med att skapa så bra villkor som möjligt för medlemmarna i den här förändringen. Det har handlat om att stötta klubbarna i deras arbete, om förhandlingar liksom om att försöka stoppa flygbolag som tar till tvivelaktiga former när det gäller att anlita personal.

- Vi har också uppvaktat politiker i samband med bemanningsdirektivets införande. Vi tycker att bemanningsbranschen fyller ett behov på arbetsmarknaden men inte att man ska kunna bemanna med inhyrd arbetskraft permanent, då ska det handla om ett temporärt behov. Det har vi också framfört på många olika sätt till politikerna, däribland till den dåvarande arbetsmarknadsministern.

- Så vi har jobbat intensivt med det här. Sedan arbetar vi också mycket på det internationella planet. Flyget är ju i synnerhet en global marknad, därför jobbar vi också mycket med fackförbund i andra länder.

Har ni brustit i återkopplingen till de anställda?
- Jag har förståelse för att medlemmarna på SAS upplever det som en väldigt pressad situation eftersom det är väldigt stora omvälvningar i branschen. Men vi har som sagt jobbat intensivt i flera år med villkoren i flyget och hur vi ska skapa en så bra situation som möjligt för medlemmarna.  I det arbetet är det hela tiden så att det plockas fram och utvecklas förslag på hur vi kan göra det här på ett bättre sätt.

Hur ser du på flygets framtid i Sverige? Kommer det att finnas ett SAS om tio år?
- Jag hoppas det. Det väsentliga för oss är att jobba för bra villkor. Sedan är det så klart oerhört viktigt för Sverige och svenskt näringsliv att det finns bra flygkommunikationer från Sverige. Och jag hoppas så klart för medlemmarnas skull, som har gjort stora uppoffringar, att det kommer att vända så att SAS blir ett livskraftigt bolag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.