Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

ABB-skadestånd till Unionen

Tjänstemännens enorma övertidsarbete på ABB stred mot kollektivavtalet. Det slår arbetstidsnämnden fast. Nu måste företaget betala sammanlagt 1,1 miljoner kronor till tjänstemannafacken, skriver tidningen Dalarnas tidningar.
Ola Rennstam Publicerad
Gaetan Bally/AP/TT
Gaetan Bally/AP/TT

Landets tjänstemän jobbar över som aldrig förr. Inte sällan jobbar man mer än vad som är tillåtet.

Ett exempel är ABB där tjänstemännen under flera års tid samlat ihop så mycket övertid att tjänstemannafacken begärde 4,9 miljoner kronor i skadestånd från arbetsgivaren. Men ABB nekade till att man brutit mot avtalet och vägrade att betala.

Nu har saken avgjorts i den partsgemensamma arbetstidsnämnden. Enligt Dalarnas tidningar slår nämnden fast att ABB har gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att överskrida det tillåtna uttaget av övertid med totalt 10 109 timmar under åren 2007–2010.

ABB döms att betala ett skadestånd på 825 000 kronor till Unionen, 250 000 kronor till Sveriges Ingenjörer och 30 000 kronor till Ledarna.

Unionen har avböjt att kommentera arbetstidsnämndens beslut eftersom den inte är offentlig. Skadestånd tillfaller vanligtvis förbundet.

Skiljenämnd för arbetstid

  • Arbetstidstvister kan hänskjutas till en partsammansatt skiljenämnd efter lokal och central förhandling.
  • Inom Teknik- och Tekoavtalet går tvistelösnings-instansen under namnet Arbetstidsnämnden och består av två representanter från arbetsgivarsidan och två från facket. När parterna inte når samförstånd kan man kalla in en opartisk ordförande.
  • Inom andra avtalsområden finns Tjänstemarknads-nämnden, som har samma funktion men består av representanter från PTK och Svenskt Näringsliv. Där tillhör ordförandeposten arbetsgivaren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.