Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

"Med tidsloggning syns det att vi jobbar"

På life science-företaget Cepheid i Solna infördes tidsregistering i våras.
- Det är smidigt och gör att tiden man jobbar syns i systemet, säger Pontus Strandberg, arbetsplatsombud för Unionen.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT
Klassisk stämpelklocka. Sådan används inte på life science-företaget Cepheid, där nyttjar man istället de anställdas passerbrickor för att samla in data om in och utpassering på arbetsplatsen. TT

Numera loggas de anställda via sina passerbrickor när de kommer eller lämnar jobbet. Arbetar de hemma eller på resa loggar de in via en webbapplikation i datorn.

Men det var inte i första hand personalen på Cepheid, som tillverkar diagnostiska tester för medicinskt bruk, som ville ha det nya systemet. Bakgrunden var att företaget skulle börja registrera tiden för de anställda på den snabbväxande tillverkningsenheten.

- Företaget ville att tidregistreringen skulle införas för alla på företaget det vill säga både arbetare och tjänstemän.  Detta skapade inledningsvis diskussioner med tjänstemannafacken men numera är systemet accepterat, säger personalchefen Rebecka Sjölander.

- När personalen förstod solidaritetsaspekten så köpte man upplägget. Ett viktigt inslag är att samtlig personal har möjlighet att efterkorrigera sina tider, ibland kan det ju bli fel och ibland blir det inte som man planerat.

Faktum är att det tycks som om de anställda är hyfsat nöjda, i alla fall om man frågar Pontus Strandberg.

- Men i början kändes det som om företaget ville införa systemet väldigt kvickt. Vi ville ta det lite lugnt och prova först för att se om det fanns några problem.

I dag rullar det dock på bra – i det stora hela.

- Man upptäcker ibland att det finns saker som inte fungerar som de borde, det finns detaljer som måste åtgärdas, säger Pontus Strandberg som inte upplever att tidsregisteringen ökat kontrollen av de anställda.

Däremot ser han flera fördelar.

- Innan fyllde vi i tiderna manuellt på excelark, man var tvungen att skriva in när man hade kommit och gått. Det här är mycket smidigare, det tar bara någon sekund att stämpla in. Det sparar tid och känns enkelt.

För dem på företaget som tidvis jobbar mycket finns det ytterligare en fördel.

- Jobbar man övertid så är det enkelt att få det att synas i systemet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.