Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Känslan av övervakning ofta illa nog

På Fredriks arbetsplats infördes ett kodlås i portarna strax efter att hemmajobb förbjöds. Det som tidigare byggde på förtroende och flex blev uppstyrt och registrerat. "Känslan är att man inte längre är betrodd", säger Fredrik. Att den känslan uppstår kan vara illa nog.
Gabriella Westberg Publicerad
Jeff Chiu/AP/TT
När allt mer data samlas in och sparas uppstår nya problem. Möjligheten att logga anställdas arbetstid och närvaro kan vara lockande för den som har i uppgift att effektivisera verksamheten. Men krockar lätt med den typ av management som bygger på förtroende och flexibilitet. (Mannen på bilden är inte Fredrik i texten.) Jeff Chiu/AP/TT

Fredrik är UX-designer på ett IT-bolag i norra Sverige. Som många andra i hans bransch jobbar han på förtroendetid, eller så kallad "ROWE" (Result Only Work Environment), som innebär att de anställda får betalt utifrån resultat snarare än antalet arbetade timmar. Det har fungerat bra och bolagets resultat har varit ”kanon”, berättar Fredrik.

Därför kom det som en överraskning när Fredrik efter sitt senaste lönesamtal fick besked att han inte längre får ta med sig jobb hem. Allt arbete ska hädanefter utföras från kontoret, meddelade Fredriks chef. Det är fortfarande flextider som gäller, det spelar ingen roll när på dygnet Fredrik och hans kollegor jobbar, men det ska ske från kontoret.

- Det drabbar kanske inte alla lika mycket, men för mig som har familj blir det ju svårt. Om jag måste gå tidigt för att hämta på dagis, kan jag inte ta igen det genom att jobba någon timme hemifrån på kvällen när barnen somnat.  Då måste jag alltså åka tillbaka in till kontoret!

Arbetsgivaren motiverade det med att familj och tv stör för mycket när man jobbar hemifrån, vilket också kom som en överraskning för Fredrik.

Strax efter att den nya regeln införts infördes kodlås på dörrarna till kontoret, och alla fick individuella koder. Medarbetarna fick ingen information om varför det nya systemet infördes. Fredrik och hans kollegor har egentligen inga belägg för att arbetstiderna därmed loggas, men kan ändå inte låta bli att lägga ihop två och två.

- Vi har alla en känsla av att vara övervakade. Arbetsgivaren har ju data på när vi går in och ut genom porten. Och det har resulterat i att vi fokuserar mer på att vara på plats än att göra ett bra jobb. Känslan är att man inte längre är betrodd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.