Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertid = 150 000 nya jobb

Var femte anställd jobbar i snitt en extra arbetsdag i veckan. Allra mest övertid står cheferna för. De sammanlagda övertidstimmarna har ökat de senaste tio åren och motsvarar i dag 150 000 heltidstjänster, skriver tidningen Du & Jobbet.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Hur ofta jobbar du över för att bli klar med det du ska? Colourbox

Övertidsmängden ökade med 7,5 procent mellan 2005 och 2013. I dag arbetar 750 000 personer sammanlagt drygt 4,7 miljoner timmar övertid under en vanlig arbetsvecka. Det motsvarar i snitt 6,3 timmar i veckan per person, eller 150 000 heltidsjobb. Samtidigt är 380 000 personer arbetslösa.

Män jobbar oftare över än kvinnor, 20,7 procent jämfört med 15,8 procent. Bland de yrken som toppar övertidsligan domineras sju av tio yrken av män. Allra flitigast på att dra på sig övertid är cheferna.

Så många jobbar övertid en vanlig arbetsvecka 2013.
 Andel i olika yrken. (Topp 25)

  • Verkställande direktörer, verkschefer m,fl, 38,7
  • Chefer för särskilda funktioner 37,1
  • Drift- och verksamhetschefer 35,3
  • Chefer för mindre företag och enheter 30,6
  • Hälso- och sjukvårdsspecialister 30,2
  • Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 26,1
  • Civilingenjörer, arkitekter m,fl, 25,4
  • Ingenjörer och tekniker 24,8
  • Säljare, inköpare, mäklare m,fl, 24,5
  • Jurister 24,1
  • Fordonsförare 23,7
  • Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m,fl, 23,6
  • Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 23,2
  • Lager- och transportassistenter 22,7
  • Universitets- och högskollärare 22,3
  • Sjuksköterskor 22,2
  • Brevbärare m,fl, 22,0
  • Maskin- och motorreparatörer 20,7
  • Maskinförare 20,5
  • Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m,fl, 18,4
  • Journalister, konstnärer, skådespelare m,fl, 18,0
  • Säkerhetspersonal 17,7
  • Dataspecialister 17,4
  • Datatekniker och dataoperatörer 17,0
  • Gjutare, svetsare, plåtslagare m,fl, 16,8

Källa: Du & Jobbet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.