Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Försenade löner för Nevs anställda

Personalen hos biltillverkaren Nevs i Trollhättan får inga löneutbetalningar på måndag. Orsaken är en försenad överföring från huvudägaren.
– Det är ingen positiv signal, säger Ronnie Hermansson, Unionenklubbens ordförande.
Ola Rennstam Publicerad
Björn Larsson Rosvall/TT
Nevs Saab-fabrik i Trollhättan. Björn Larsson Rosvall/TT

I förra veckan meddelade biltillverkaren att en del anställda skulle blir arbetsbefriade med full lön eftersom man inte längre hade full sysselsättning i fabriken. Samma dag begärdes Nevs i konkurs av en underleverantör som inte fått betalt, en ansökan som dock drogs tillbaka kort därpå.

I dag kom nästa negativa besked – det blir ingen löneutbetalning måndagen den 25:e. Senast den 5:e september hoppas Nevs att lönerna ska finnas på kontot hos de anställda.

– Det är ingen positiv signal, samtidigt vet vi vad som pågår i bakgrunden och hoppas att det inom kort ska komma andra besked som vi kan glädja oss åt i stället, säger Ronnie Hermansson, ordförande för Unionenklubben på Nevs.

Facket kommer i nuläget inte att dra igång något arbete med att kontakta banker med nödlån och liknande. Om lönerna inte kommer som utlovat kan man agera snabbt.

– Självklart har vi börjat vi titta på hur vi ska agera, vi har en plan men kan inte göra något i förhand. Vi har en kontakt med Unionens regionkontor men vi är 159 Unionenmedlemmar och har en styrelse som kan hantera det mesta själva om det skulle behövas, säger Ronnie Hermansson.

I veckan presenterade Nevs sin första eldrivna bil som bygger på den vanliga 9-3:an.

– Det var jättepositivt med elbilen så det är tråkigt att det här skulle komma just nu. Många medlemmar har varit i en sådan här situation tidigare för några år sedan och det är inte roligt. Men nu sköter företaget det på ett annat sätt, man informerar oss anställda om orsaken och arbetar målmedvetet med den plan man satt upp. Problemet är att förhandlingarna har tagit lite längre tid, säger Ronnie Hermansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.