Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så gör du för att utreda rehabilitering

Går du omkring på jobbet och lider i det tysta av någon krämpa som inte blir bättre av ditt arbete? Vänta inte tills du stupar i tjänsten – begär själv rehabutredning och spar tid, pengar och onödigt lidande.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Har du varit sjuk mer än fyra veckor i följd eller varit sjukskriven fler än sex gånger under de senaste tolv månaderna har arbetsgivaren ansvar att i samråd med dig ta reda på varför du är sjuk och utreda ditt behov av rehabilitering.

Men det finns egentligen ingen anledning för dig att vänta på att chefen får upp ögonen för dina problem – har du en dåligt påläst chef kanske det aldrig sker.

- Man har också rätt att få en rehabutredning på egen begäran, säger Per-Ola Karlsson, ombudsman på Unionen Uppsala.

- Jag har fått in många rehabärenden och träffat medlemmar som väntat och lidit helt i onödan eftersom de inte känt till möjligheten att själv begära utredning. Men det bästa för både individen och företaget är att utredningen kommer igång så fort som möjligt.

Okunskap är förmodligen inte det enda skälet till att så få själva begär utredning. Det kan också vara så att många tjänstemän biter ihop och drar sig för att avslöja sin ohälsa. Kanske av rädsla för att bli betraktad som svag eller i tron om att en dokumenterad utredning skadar en framtida karriär.

Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering finns reglerat såväl i arbetsmiljölagen som i föreskriften om arbetsanpassning och rehabilitering. Där framgår det till exempel att arbetsgivaren ska vara beredd att anpassa arbetsförhållandena med hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för att kunna jobba.

- Man kan ju inte begära det omöjliga av ett företag,  till exempel att bygga om hela företagsbyggnaden, men det som är vettigt och rimligt har man rätt att begära.  Det blir billigare att köpa ett höj- och sänkbart skrivbord, eller omplacera någon på ett tidigt stadium, än att vänta tills skadan är för stor, säger Per-Ola Karlsson.

Erfarenheter visar att ju tidigare rehabiliteringen kommer igång desto mer framgångsrik blir den. Syftet med utredningen är att ta reda på behovet av åtgärder – göra upp en tidsplan, klargöra vem som har ansvar för vad och vilka åtgärder som planeras. Som anställd har du rätt att ha ett fackligt ombud med vid rehabutredningen.

När utredningen är klar ska den lämnas till Försäkringskassan.

Tre skäl för rehabutredning:

I samråd med medarbetare ska det göras en rehabiliteringsutredning när en anställd...

  • varit sjuk mer än 4 veckor i följd
  • varit sjuk 6 gånger eller fler under en 12-månadersperiod
  • själv begär det

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.