Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

AF: Anmäl oseriösa arbetsgivare

Arbetsförmedlingens Platsbanken är en myndighetssajt. Ändå kan oseriösa arbetsgivare lägga ut sina annonser där utan att myndigheten tar något ansvar. Varför?
Anita Täpp Publicerad

Karin Ericsson, enhetschef för den avdelning som ansvarar för riktlinjerna vad gäller Platsbanken, påpekar att det sker en kontroll av de platsannonser som läggs ut där, som att de inte får innehålla diskriminerande text.

Men när det gäller de anställningsvillkor som erbjuds sker ingen kontroll.

- Vi har tips ibland där vi gör alla uppmärksammade på det stora ansvar som man ändå själv har för att teckna ett anställningsavtal med arbetsgivaren, att man noga ser efter vad som står i det och ser till att allt är schyst. Och det är ju ändå ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren.

- Fast det är klart att många ungdomar är väldigt måna om att få ett arbete och om det är oseriösa företagare så kan de bli utnyttjade vilket ju ingen tycker är bra. Men vi måste följa de lagar och regler som finns. Och får vi tips om att en arbetsgivare inte är seriös kan vi också pröva om vi ska ta bort en annons, vilket vi också gör ibland.

Så ditt råd är alltså att man ska anmäla en oseriös arbetsgivare när man råkat illa ut?

- Ja, då kan man ringa sin arbetsförmedlare eller till kundtjänst så vi får kännedom om saken.

Många unga har redan blivit utnyttjade, varför lägger ni inte helt enkelt ut en permanent varningstext på Platsbanken där ni förklarar att ni inte tar ansvar för att arbetsgivare som annonserar där är seriösa och att man bör se upp med provisionsbaserade löner?

- Vi skulle ju aldrig anvisa till ett provisionsbaserat arbete. Men det finns också seriösa arbetsgivare med provisionslön som annonserar på Platsbanken. Dessutom finns det i samhället generellt en kunskap om att jobba provisionsbaserat är väldigt riskfyllt.

Men finns det något regelverk som förhindrar er från att lägga ut en varningstext?

- Nej, och visst skulle vi kunna ha allmän information om provisionsbaserade arbeten men jag är rädd för att när det gäller ungdomar så kan hoppet om att lyckas och tjäna pengar överväga eventuella varningar. Men jag ska absolut ta upp den här frågan till diskussion hos oss, säger Karin Ericsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

”Man fick en tydlig känsla av hur lite man var värd”

Jörn Green har en lång meritlista och arbetat i teknikbranschen i över 25 år. Trots det har han de senaste månaderna sökt hundratals jobb utan att hitta rätt och blivit ghostad flera gånger.
Carolina Högling Publicerad 24 april 2025, kl 06:02
Ghostning vid rekrytering. Jörn Green sökte hundratals jobb utan att få svar. Sitter vid en dator i ett mörkt rum, skäggig, ser allvarlig ut.
Jörn Green har sökt flera hundra jobb och blivit ghostad flera gånger sedan han sa upp sig förra året. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger. 

– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green. 

På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit. 

– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.  

Att bli ghostad

Jörn Green.
Jörn Green. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.  

– Det kändes som en done deal, säger han.

När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor. 

– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter. 

En ny bild av rekryteringsbranschen

Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.

–  I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.

Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.