IER menar att ett trovärdigt inflationsmål är avgörande när arbetsmarknadens parter ska löneförhandla, men att den framtida penningpolitiken äventyras av att parterna inte kan förutse Riksbankens agerande eller lita på dess mål. Ökningen av Sveriges konsumentpriser ligger klart under Riksbankens inflationsmål på två procent och har dessutom ökat långsammare än inom euroländerna och USA under de senaste decennierna.

En lönebildning som inte fungerar kan enligt IER få konsekvenser på hela arbetsmarknaden och Riksbankens ensidiga fokus på finansiell stabilitet riskerar att gå ut över den samhällsekonomiska stabiliteten.

- Vi har fått en onödigt hög arbetslöshet av att Riksbanken började höja styrräntan 2010 när arbetslösheten redan var hög, säger Juhana Vartiainen, överdirektör på Statens ekonomiska forskningscentral Finland och en av rapportförfattarna.

Eftersom arbetskraftskostnaderna inom svensk industri är höga internationellt sett är det viktigt med en snabbare produktivitetsutveckling än i konkurrerande länder för att bevara konkurrenskraften. Högre reallöner leder enligt IER till sämre produktionsutveckling. Riksbanken har tidigare kunnat ”straffa” för höga lönehöjningar genom att höja räntan men om Riksbanken förlorar sin trovärdighet riskerar påföljden att spela ut sin roll.

Industrifacken håller med om att man måste ta hänsyn till konkurrerande länder men menar att lönenivån i Sverige ska ligga på en fortsatt hög nivå. ”Svensk industri har en av världens högsta produktivitetsnivåer och det innebär att också lönerna bör vara höga i en internationell jämförelse”, skriver facken i ett gemensamt pressmeddelande.