Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Dyrt att vara sjuk utan kollektivavtal

I dag saknar omkring en halv miljon löntagare kollektivavtal. Det innebär minst 1 900 kronor mindre i lönekuvertet om du blir sjuk jämfört med om det finns avtal på ditt företag. Det visar en ny undersökning.
- I ett längre perspektiv får det väldigt allvarliga effekter, säger Håkan Svärdman, som är välfärdsanalytiker på Folksam.
Lina Björk Publicerad

Det finns 572 olika kollektivavtal inom den privata sektorn, den statliga sektorn och Sveriges kommuner och landsting. Nästan 3,6 miljoner anställda omfattas, om hänsyn tas till de hängavtal som tecknats.

Men omkring en halv miljon löntagare står utan avtal, vilket får stor betydelse vid exempelvis ersättning vid sjukdom, visar en ny studie från Folksam.

I början av 1990-talet uppgick sjukpenningen till 90 procent av lönen från första sjukskrivningsdagen. Nästan alla hade en kollektivavtalad sjukförsäkring via jobbet, vilket höjde ersättningen till 100 procent av lönen. Men 90-talskrisen och nya politiska prioriteringar, som återinförandet av karensdagen, sänkt ersättning och begränsning av ersättningsdagar har gjort att den som blir sjuk i dag endast får 73 procent av lönen i sjukpenning, efter skatt. Med kollektivavtal blir ersättningen 79 procent av lönen.

- Det har underförstått funnits en vilja i den politiska världen, att om man sänker sjukpenning och pension, så ska parterna fylla ut det utrymmet. Det har man gjort i viss mån, men alla tillhör inte de avtalsområdena. Det vi ser nu är också att många nya jobb skapas i små företag och där är teckningsgraden av kollektivavtal lägre. Det är ett växande problem, säger Håkan Svärdman. 

Enligt undersökningen är tilliten och förtroendet för socialförsäkringarna låg. Nästan hälften tror att de skulle klara högst sex månaders sjukskrivning innan de skulle behöva ta av besparingar, låna eller sälja egendom för att klara sin ekonomiska standard. Varannan löntagare som varit sjukskriven en längre tid anser att ersättningen var för låg.

- För anställda i företag utan kollektivavtal innebär det en ordentlig ekonomisk smäll. I snitt får du 2 500 kronor mindre i lön om du blir sjuk. En tumregel är att om du är sjukskriven närmare ett år så förlorar du en månadslön. Sedan påverkas till exempel pensionen. De framtida förlusterna är oöverskådliga.

Bristande förtroende och ökat missnöje har lett till att andelen löntagare som själva skaffat sig en privat sjukförsäkring har ökat från 32 till 41 procent sedan 2008. Fackligt anslutna har gjort det i större utsträckning än andra grupper. Uppskattningsvis har 1,6 miljoner av de fackliga centralorganisationernas medlemmar en sjukförsäkring.

- Medlemsförmåner i fackliga organisationer har blivit en stor fråga. Många förbund erbjuder försäkringar och man märker att de spelar en större roll. Förr krävdes det ett kollektivavtal för att få en standardtrygghet. I dag behövs det medlemsförsäkringar eller individuella försäkringar för att få en trygghet, säger Håkan Svärdman.

Fakta

Rapporten baseras på en intervjuundersökning bland 1 000 förvärvsarbetande personer som Ipsos genomförde på Folksams uppdrag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.