Det finns 572 olika kollektivavtal inom den privata sektorn, den statliga sektorn och Sveriges kommuner och landsting. Nästan 3,6 miljoner anställda omfattas, om hänsyn tas till de hängavtal som tecknats.

Men omkring en halv miljon löntagare står utan avtal, vilket får stor betydelse vid exempelvis ersättning vid sjukdom, visar en ny studie från Folksam.

I början av 1990-talet uppgick sjukpenningen till 90 procent av lönen från första sjukskrivningsdagen. Nästan alla hade en kollektivavtalad sjukförsäkring via jobbet, vilket höjde ersättningen till 100 procent av lönen. Men 90-talskrisen och nya politiska prioriteringar, som återinförandet av karensdagen, sänkt ersättning och begränsning av ersättningsdagar har gjort att den som blir sjuk i dag endast får 73 procent av lönen i sjukpenning, efter skatt. Med kollektivavtal blir ersättningen 79 procent av lönen.

- Det har underförstått funnits en vilja i den politiska världen, att om man sänker sjukpenning och pension, så ska parterna fylla ut det utrymmet. Det har man gjort i viss mån, men alla tillhör inte de avtalsområdena. Det vi ser nu är också att många nya jobb skapas i små företag och där är teckningsgraden av kollektivavtal lägre. Det är ett växande problem, säger Håkan Svärdman. 

Enligt undersökningen är tilliten och förtroendet för socialförsäkringarna låg. Nästan hälften tror att de skulle klara högst sex månaders sjukskrivning innan de skulle behöva ta av besparingar, låna eller sälja egendom för att klara sin ekonomiska standard. Varannan löntagare som varit sjukskriven en längre tid anser att ersättningen var för låg.

- För anställda i företag utan kollektivavtal innebär det en ordentlig ekonomisk smäll. I snitt får du 2 500 kronor mindre i lön om du blir sjuk. En tumregel är att om du är sjukskriven närmare ett år så förlorar du en månadslön. Sedan påverkas till exempel pensionen. De framtida förlusterna är oöverskådliga.

Bristande förtroende och ökat missnöje har lett till att andelen löntagare som själva skaffat sig en privat sjukförsäkring har ökat från 32 till 41 procent sedan 2008. Fackligt anslutna har gjort det i större utsträckning än andra grupper. Uppskattningsvis har 1,6 miljoner av de fackliga centralorganisationernas medlemmar en sjukförsäkring.

- Medlemsförmåner i fackliga organisationer har blivit en stor fråga. Många förbund erbjuder försäkringar och man märker att de spelar en större roll. Förr krävdes det ett kollektivavtal för att få en standardtrygghet. I dag behövs det medlemsförsäkringar eller individuella försäkringar för att få en trygghet, säger Håkan Svärdman.