Hoppa till huvudinnehåll
Söka jobb

Vågar du testas?

Personlighetstester har blivit allt vanligare vid jobbrekryteringar. Men hur pålitliga är de egentligen? Lär dig mer genom att göra Kollegas alldeles eget test!
Johanna Rovira Publicerad
Undersökningen, som Novus gjort på uppdrag av Kollega, har besvarats av 1036 medlemmar i Unionen. Bläddra i bildspelet för nästa två frågor.

1: Du söker ett jobb på ett företag.  Inte ett chefsjobb, men HR-avdelningen vill ändå att du gör ett test. Vad gör du?

  • Gör testet och svarar ärligt och uppriktigt på frågorna, även om du anser att vissa av dem är underliga.
  • Kryssar i svaren lite på måfå eftersom du hört av en säker källa att det får dig att framstå som mer spännande och dynamisk.
  • Tänker över varje fråga noggrant och fejkar svaren så att du framställer dig som varje arbetsgivares våta dröm.
  • Struntar i jobbet eftersom du läst i din utmärkta fackföreningstidning att vissa tester kan vara ett trubbigt verktyg för att välja den bäst lämpade personen för ett jobb.

Så här är det: Att vara ärlig och uppriktig är ingen garanti för att du får jobbet och försöker du framställa en bild av dig själv som inte stämmer så kan rutinerade analytiker faktiskt avslöja dig – svarar du alltför enhetligt framstår du till exempel som en lögnare. Samma sak om du tar för lång tid på dig eller korrigerar svaren.

Är du i den avundsvärda positionen att du kan ha eller mista jobbet, så kanske du väljer alternativ D, som juristen Anna. Hon hade visserligen inte läst Kollegas artikel, men lämnade ett jobb delvis just på grund av att arbetsgivaren krävde att alla sökande, även för tillfälliga anställningar, testades.

– Jag tyckte att det var ett så otroligt bisarrt förfarande. En stor, seriös arbetsgivare, som lägger större vikt vid resultatet av självuppskattnings­testet än de faktiska kvalifikationerna. Kartan blev viktigare än verkligheten, säger Anna, som heter något annat.

Anna blev nyfiken på personlighetstester i allmänhet och det test hon själv fick göra i synnerhet, så hon gjorde en grundlig research och kom fram till att testet hon gjort inte var koscher i rekryteringssammanhang.

– Jag blev faktiskt helt chockad av att testet var så klumpigt utformat. Man behöver inte ens vara normalbegåvad för att kunna manipulera svaren. Testerna säger inte så mycket mer om dig än att du är bra på att skriva test.

– Allt handlar om att man tror sig ha hittat en genväg och vill göra det lätt för sig. På min förra arbetsplats fanns en nästan religiös tilltro till tester som var utformade som näringslivets Veckorevyntest, säger Anna.

2: Du har bestämt dig för att ändå göra testet och får frågan: ”Ibland känns mitt liv tomt – sant eller falskt?” Vad gör du?

  • Bryter ihop fullständigt över varats oändliga tomhet där ett jobb mer eller mindre inte spelar någon som helst roll.
  • Börjar misstänka att det handlar om Dolda kameran och att någon snart kommer att hoppa fram ur skrivbordhurtsen och skrika: Lurad!
  • Svarar nej eftersom ditt liv aldrig känns tomt – det är fyllt med synnerligen obskyra hobbyer som tortyr, sadism och polka.
  • Anser att den presumtiva arbetsgivaren faktiskt inte har ett jota med svaret att göra och anmäler testet som integritetskränkande.

Så här är det: Den här testfrågan är faktiskt genuin och hämtad från ett använt test. I princip kan vem som helst sätta sig ner och knåpa ihop ett personlighets­test som han eller hon sedan kan lyckas sälja in hos någon rekryteringsutmattad arbetsgivare.

Stiftelsen för tillämpad psykologi (STP), som är en ideell förening grundad av Sveriges Psykologförbund i syfte att främja psykologisk forskning, granskar vissa av testerna, certifierar användare och tar dessutom emot anmälningar från personer som känner sig missnöjda.

– Totalt har vi granskat ett 20-tal tester. Det vi tittar på är hur testet hänger ihop med det man avser att mäta, säger Eva Bergvall på STP.

– Vi varken godkänner eller underkänner testerna utan skriver en rapport. Sedan kan de som gjort testerna välja att inte gå ut med rapporten om de inte är nöjda med resultatet av vår granskning.

Eva Bergvall, som själv jobbar som chefsrekryteringskonsult vid sidan av uppdraget på STP, sticker inte under stol med att det finns mycket pengar att tjäna på tester, men menar att det finns fler anledningar till att det hela tiden kommer nya tester.

– Inget av instrumenten funkar till 100 procent, man vill ha något bättre och sätta sitt eget märke på testen även om väldigt många av dem baseras på teorin Big Five (se faktaruta). 

3: Du gör ett personlighetstest och får resultatet: ”Du har ett behov av att vara omtyckt. Men kan ändå vara självkritisk ibland. Dina personliga svagheter brukar kunna kompenseras. Du har outnyttjad kapacitet som är till din fördel. Du är disciplinerad och självkontrollerad utåt men kan ofta känna dig lite orolig. Ibland kan du fundera allvarligt på om du har fattat rätt beslut eller gjort rätt saker. Du föredrar en viss variation i livet. Du är missnöjd när du hämmas av restriktioner och begränsningar. Du kan vara utåtriktad och social, men ibland också mer inåtvänd och reserverad.” Vad tänker du?

  • Stämmer på pricken på mig, ruskigt att ett test kan vara så träffsäkert.
  • Stämmer på pricken. Konstigt nog eftersom jag manipulerade svaren för att framstå som ett kap.
  • Stämmer inte alls. Jag är raka motsatsen.
  • Det känns som jag läst det förut. I ett horoskop.

Så här är det: Texten ovan är från ett klassiskt experiment - ett fejkat personlighetstest utfördes på studenter som fick exakt samma resultat (som lär ha varit hämtat ur horoskop) och de fick sedan betygsätta resultatets träffsäkerhet. Medeltalet 4,26 på en femgradig skala visar att vi tolkar information så att den stämmer med vår självbild.

Personlighetstester blev vanligare under 70- och 80-talen men betraktades som kontroversiella av forskarna.

– Även i dag finns det de som fnyser åt personlighetsforskning och betraktar det som flummigt och konstigt, samtidigt som det blivit alltmer populärt att använda tester i arbetslivet, säger Nazar Akrami, forskare vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Nazar Akrami har i sin egen forskning visat att situationen inte kan radera bort vår personlighet. Vi är de vi är oavsett miljön vi vuxit upp eller befinner oss i. Med tillräckligt bra personlighetstester kan han (inte med 100 procent säkerhet men nästan) ta reda på vad vi röstar på eftersom personligheten, enligt honom, förklarar en stor del av vårt röstbeteende. 

Att använda personlighetstester i arbetslivet är dock inte helt oproblematiskt för den oinsatte.

– Vissa tester är rent hokuspokus. I Sverige är det inte så väl reglerat, även om det blivit bättre, och du kan tjäna stora pengar på personlighetstester. Man måste ha rätt kompetens för att utforma testerna och tolka resultaten. Men minst lika viktigt som att ha ett bra test är att det finns en idé om vad man vill med testerna – vad är man ute efter att ta reda på? säger Nazar Akrami.

Mattias Lundberg, psykologiforskare vid Umeå universitet, är inne på samma bana:

– Ett test blir inte bättre än det sämsta sätt vi använder det på. Att använda ett test i fel syfte kan bli helt galet. 

Han anser att den svagaste länken i testsamman­hanget är köparna och efterlyser en skolning av dem. Arbetsgivarna och rekryterarna måste lära sig vad de ska ställa för krav när de upphandlar tester.

– Det finns många test på marknaden som inte har forskning bakom sig. Det räcker inte med att hävda att ett test är vetenskapligt framtaget – det är mycket man kan hävda är vetenskapligt.

Mattias Lundberg anser att testköparna generellt är konservativa och han underkänner den anekdotiska bevisföring som förekommer; att ett test fungerade bra på Coop är ingen garanti för att det ska fungera på Ica. Inte heller kan man använda samma test för piloter som för bibliotekarier.

– Det är lätt att falla för de sköna orden, oavsett om säljarna luras medvetet eller tror sig ha ett perfekt test. 

Trots alla risker och fallgropar anser han att tester är utmärkta verktyg vid rekrytering.

– Man kommer runt ett stort antal problem som finns i arbetslivet genom att använda test – framför allt subjektiviteten. De nya webbaserade testerna där man svarar anonymt utgår bara från resultaten, vilket får bort mycket av den diskriminering som finns. Testerna har blivit bättre och det är lättare att identifiera mönster och upptäcka manipulerade svar, säger Mattias Lundberg.

–  Men vi människor är mer än enbart ett test.

4: Du har läst artikeln - vilken av följande slutsatser om rekryteringstester passar bäst in med din bild?

  • Människan har alltid haft ett behov av att etikettera och sortera in i grupper – även om de flesta av oss är mer komplexa än så.
  • Finurliga testmakare har hittat ett sätt att tjäna grova pengar på vår rädsla för fel­rekryteringar.
  • Ett bra test kan med rätt bakgrundskunskaper och ett klart syfte vara ett utmärkt sätt att hitta rätt person till rätt jobb.
  • Samtliga av de ovanstående.

Fotnot: Undertecknad gjorde ett test på nätet och fick veta att min personlighet gör mig lämplig för en karriär som – tadam – journalist.

5 vanliga tester

Big Five: Utvecklades på 1920-talet i USA och mäter fem skalor: öppenhet, följsamhet, samvetsgrannhet, extroversion, neuroticism.

Myers Briggs test: Anses vara det mest använda testet världen över. Har fyra skalor med motsatser: extroversion/introversion; sinnesförnimmelse/intuition; tanke/känsla; bedömning/perception.

Upp-testet (understandig personal potential): Utvecklat i Sverige och tar fasta på personliga egenskaper som bland annat arbetsmotivation, noggrannhet, kreativitet och emotionell kapacitet.

Hogans deskriptiva skalor: Personlighets­test som ger information om hur reaktioner på ökad press, påfrestning och osäkerhet kan yttra sig i negativa beteendemönster i arbetslivet. Ett självskattnings­test som mäter risken för urspårning.

OPQ: Ett personlighetstest med två svarsalternativ, ett ”pest eller kolera”-test för att försöka korrigera för skönmålning

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Söka jobb

”Man fick en tydlig känsla av hur lite man var värd”

Jörn Green har en lång meritlista och arbetat i teknikbranschen i över 25 år. Trots det har han de senaste månaderna sökt hundratals jobb utan att hitta rätt och blivit ghostad flera gånger.
Carolina Högling Publicerad 24 april 2025, kl 06:02
Ghostning vid rekrytering. Jörn Green sökte hundratals jobb utan att få svar. Sitter vid en dator i ett mörkt rum, skäggig, ser allvarlig ut.
Jörn Green har sökt flera hundra jobb och blivit ghostad flera gånger sedan han sa upp sig förra året. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green har en lång yrkeskarriär bakom sig inom teknikutveckling. Tidigare har han sagt upp sig från jobb och sedan blivit headhuntad till nya uppdrag. När han senast sa upp sig i juli förra året blev det inte så. I stället har han nu sökt över 300 jobb och blivit ghostad flera gånger. 

– I den ekonomi vi är i nu är det jättetufft att få jobb. Speciellt om man är en lite senior resurs som jag, säger Jörn Green. 

På sina hundratals ansökningar sedan han sa upp sig har responsen många gånger uteblivit. 

– Kanske 60 procent av de tjänster jag sökt har jag fått ett automatiskt svar med att jag inte gått vidare. Ungefär en halv procent av ansökningarna har jag fått gå på en intervju. Cirka två procent har jag fått gå på videointervjuer med en AI. Resten hör aldrig av sig.  

Att bli ghostad

Jörn Green.
Jörn Green. Foto: Johan Bävman.

Jörn Green berättar om en av de gångerna som han blivit ghostad. Det var för ungefär ett halvår sedan när han var på en lång intervju med fem personer från det företag han hade sökt jobb på. Under intervjun hade de pratat om hur lång tid han behövde innan han kunde börja och vilket lönekrav han hade. Det han svarade tyckte företaget lät rimligt, vilket han tog som ett gott tecken.  

– Det kändes som en done deal, säger han.

När intervjun var slut sa företaget att de skulle prata ihop sig och återkomma inom en vecka med detaljer. Men någon återkoppling fick han aldrig. Efter två veckor skickade han ett mejl till företag. Inget svar. Han skickade därefter två mejl till men fick aldrig något svar på sina frågor. 

– Man fick en väldigt tydlig känsla av hur lite man var värd. Det var knäckande att de inte ens orkade svara. Det är väl det minsta man kan förvänta sig. Det känns som en väldig obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna kan bete sig hur de vill och de kvittar om de trampar på någon. Hundra står på rad därefter. 

En ny bild av rekryteringsbranschen

Efter att ha sökt hundratals jobb och varit i kontakt med flera olika rekryterare har Jörn Green fått en bild av rekryteringsbranschen som han inte haft tidigare.

–  I den ekonomiska situation vi befinner oss i upplever jag att rekryteringsbranschen är ganska återhållsam och försiktig. Det är mycket fokus på säkra kort, etablerade profiler och samarbeten med stora företag som man redan känner. Det jag saknar är viljan att se potential, alltså inte bara vad någon har gjort, utan vad de faktiskt kan göra. Den typen av fantasi och framtidstro fanns mer tidigare, när ekonomin var starkare. Idag känns det ofta som att rekryterare agerar mer som grindvakter än möjliggörare, även om jag förstår att det är ett svårt jobb i osäkra tider.

Idag söker Jörn Green fortsatt jobb och arbetar parallellt med sitt konsultbolag som erbjuder interimledarskap, rådgivningstjänster och managementkonsultation för teknikföretag.