Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Anställd får 2,5 miljoner för lönande förslag - men Ericsson mörklägger

Publicerad

Anställd får 2,5 miljoner för lönande förslag - men Ericsson mörklägger

Efter en lång tvist har Ericsson i Kumla gått med på att betala drygt 2,5 miljoner för en idé, som ökat tempot i tillverkning av mobiltelefoner. Men inget får yppas utåt.

Förbättringen, som genomförts och lett till snabbare produktion av mobiltelefoner, ger vinster i mångmiljonklassen. Men alla inblandade har fått skriva på en klausul att hålla tyst. Nyheten kom ut på företagets intern-TV, men drogs snabbt tillbaka.
- Parterna är överens, vi har nått en uppgörelse. Mer kan jag inte säga, säger Christer Eriksson SIF-klubbens ordförande på Ericsson Mobile Communications i Kumla.
Personalchefen Per Olof Stålesjö avböjer alla kommentarer.
Frågan om ersättning togs först upp lokalt. Förhandlingarna slutade i oenighet. Inte heller vid den centrala förhandlingen backade företaget. Ericsson förnekade inte att förslaget lett till en lönsam förbättring. Men hävdade att idékläckandet ingått i tjänstemannens uppgifter. Trots att han har ett helt annat jobb.
Slutstation för tvister om förslag är i vanliga fall skiljenämnd. Ericsson backade före det, kanske avrådda av arbetsgivarnas jurister. Nu är det i stället locket på.
- Uppgörelsen i Kumla är kanske en het potatis för Ericsson. Koncernen har varit pådrivande för att stoppa det gamla förslagsavtalet, säger Kjell Hallberg förhandlare på SIF, som inte kan kommentera det aktuella fallet.
Han tycker det är förödande att teknikföretag som Ericsson är så ovilliga att belöna anställdas kreativitet.
- Jag har mött tjänstemän som tröttnat på att ge förslag. Och som i stället säger att de väntar tills de själva kan söka patent, säger Kjell Hallberg.
Det lokala förslagsavtalet vid Ericsson i Kumla upphörde att gälla vid årsskiftet och för tjänstemännen finns inget nytt heltäckande avtal.

TOMMY ZETTERWALL © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.