Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Molnet - vad är det?

Molnet finns inte på riktigt. Det är inget synligt kluster av data som svävar runt i cyber­rymden. Men det är det begrepp man använder för att förklara IT-tjänster där de ettor och nollor du jobbar med i dina digitala verktyg finns någon annanstans än på din dator. Ibland på flera platser.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
Interiör från Facebooks serverhall i Luleå. TT

Datan i molnet lagras inte på en specifik server, utan flyttas mer eller mindre konstant mellan olika servrar, som ofta står utplacerade långt ifrån varandra för säkerhets skull. Ibland i olika länder.

Att jobba mot molnet innebär i stora drag att man jobbar med programvaror eller kod via Internet. Alltså utan att ladda ner något till den egna datorn. Den egna datorn fungerar mer som en portal till den virtuella plats där din data finns tillgänglig: molnet!

– En bra molntjänst är att jämföra med elen man betalar för hemma. Den är skalbar, så du betalar mer när du använder mer, säger Erik Junesjö, utvecklings­chef på IT-sektionen på Unionen.

Med molnbaserade IT-tjänster behöver användaren inte själv ha vare sig den tekniska kunskapen eller kontrollen över infrastrukturen bakom eller ens bry sig om att uppdatera programvaror och ta säkerhetskopior på dokument, bilder och andra filer. Det sköter molntjänstleverantören, centralt. Företag som använder molntjänster behöver inte köpa in lika mycket hårdvara, alltså datorer och servrar och supporten kan outsourcas.

Några av de vanligaste molntjänsterna är Google, Microsoft 365, Sharepoint, Dropbox, Hotmail. Din internetbank är en molntjänst. De vanligaste användnings­områdena är e-post och kalender­hantering och andra admini­strativa funktioner som konferensboknings-system och semesterrapporterings-system. Olika typer av sociala forum är också typiska molntjänster, som Facebook, Soundcloud och Flickr.

Unionen har en virtualiserad servermiljö, vilket kan kallas ett "privat moln". Tekniken är i stort sett densamma som molnet på Internet, med skillnaden att Unionens moln inte delas med andra.

– Om man drar parallellen till elen igen så har vi egna generatorer, som ett eget vindkraftverk, förklarar Erik Junesjö, utvecklingschef på Unionens IT-enhet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.