Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ytterligare EU-ris mot regeringen

EU-kommissionen riktar återigen kritik mot att den svenska regeringen inte gjort tillräckligt för att motverka missbruket av visstidsanställningar. Det är sista chansen för regeringen som nu bara har två månader på sig innan man kan dras inför rätta i EU-domstolen.
Linnea Andersson Publicerad

Som Kollega skrivit tidigare anmälde TCO Sverige till EU-kommissionen i juni 2007 och nu har man alltså kommit med ännu ett så kallat motiverat yttrande för brott mot EU:s direktiv om visstidsanställningar. I dag finns flera former av visstidsanställningar. EU-kommissionen har backat på två av formerna, säsong och personer över 67 år, men kritiken kvarstår när det gäller allmän visstid och vikariat.

Samuel Engblom, TCO:s chefsjurist, säger att regeringen har kommit med förslag på åtgärder vid två tillfällen, men att inget av dem har gått vidare till lagstiftning för att de har varit undermåliga. Han är kritisk till att regeringen vid bägge tillfällen suttit ensam på sin kammare utan att bjuda in arbetsmarknadens parter.

- Sedan kommissionen hörde av sig till regeringen första gången 2010 har vi krävt att de ska samråda och involvera parterna, som man brukar göra när man utreder arbetsrättslig lagstiftning. Men det har regeringen vägrat. Det är viktigt att de tar sitt förnuft till fånga och gör rätt den här gången, säger Samuel Engblom.

I nuläget vet han inte exakt hur det så kallat motiverade yttrandet ser ut och hur de resonerat, utan har bara sett pressmeddelandet.

- Regeringen ska redovisa åtgärder inom två månader. Det är ju en väldigt kort tid och de hinner inte ändra lagen på den tiden, men någonting måste de uppvisa.

När de två månaderna har löpt ut har kommissionen möjlighet att gå vidare till EU-domstolen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen