Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Högt förtroende för a-kassan

Det är fler som inte litar på Sveriges trygghetssystem än som gör det. Lägst förtroende har man för Arbetsförmedlingen visar en undersökning som Kollega låtit göra. Bästa hjälpen tror man att a-kassan ger.
Lina Björk Publicerad

- Det är glädjande siffror och kul att det jobb kassorna gör uppskattas och inger så stort förtroende, säger Melker Ödebrink som är kanslichef på a-kassornas samorganisation, SO.

I Kollegas undersökning tror 66 procent att de skulle få hjälp av a-kassan om de skulle behöva det. Näst högst förtroende har man för fackförbunden och därefter Försäkringskassan.

-  A-kassorna jobbar mycket med att bygga upp förtroendet. Det handlar om att skapa kvalitet, rättsäkerhet, jobba med likabehandling och vara effektiva till en låg kostnad. Att vi får så höga betyg är glädjande eftersom ersättningen från kassorna är förhållandevis låg. De som svarat måste sett bortom det och istället sett till kassornas goda arbete.  

Bland dem som någon gång fått hjälp av en myndighet, var allra flest  nöjda med a-kassan, 79 procent, följt av facket som hade 68 procent. Endast tre av tio tyckte att de fått någon hjälp av Arbetsförmedlingen.

- I våra egna enkätundersökningar, som vi gjort sedan 2008 har vi alltid fått höga betyg. Utmaningen nu är att upprätthålla en god service, säger Melker Ödebrink.
 

Tror du på det sociala skyddsnätet i Sverige?
Ja:  40 %
Nej:  42 %

Känner du förtroende för att du skulle få hjälp om du behövde det?
A-kassan: 66 %
Facket: 64 %
Försäkringskassan: 38 %
DO: 27 %
Socialtjänsten: 19 %
Arbetsförmedlingen : 17 %

När skulle du känna dig som mest utsatt och otrygg?
Som sjuk: 41 %
Som arbetssökande 23 %
Som arbetsskadad: 11 %
Som diskriminerad: 10 %
Som pensionär: 8 %
Som anställd: 1 %
Vet ej : 5 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Ny lag ger kortare a-kassa för föräldrar

Den som har barn under 18 år får färre dagar med a-kassa med de nya reglerna, jämfört med dagens regler. Det är fel, tycker fackförbundet Unionen.
David Österberg Publicerad 21 maj 2025, kl 09:30
Mamma och barn går i en trappa
Den som har barn under 18 år får färre ersättningsdagar från a-kassan den 1 oktober, jämfört med dagens a-kassa. Martina Holmberg / TT

I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.

Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.

I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.

Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.

Fackförbund kritiska till förändringen

Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.

– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.

Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”