Det är inte bara de fackliga organisationerna som vill gå tillbaka till en lag som kräver att arbetsgivare lönekartlägger anställda varje år. Även en majoritet i riksdagen vill ha årliga kartläggningar. Det är konsekvensen av det tillkännagivande som S, MP, V och SD lämnade över till regeringen juni förra året.
I stället för att återkomma till riksdagen bollade regeringen över frågan till den pågående utredningen om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Som nyligen blev uppskjuten för andra gången och nu ska vara klar i sommar. Vilket innebär att inga beslut kommer att fattas före valet.
- Vi hade velat att regeringen återkom så skyndsamt som möjligt och man kan tycka att regeringen förhalar frågan. Men det här är ingen hjärtefråga för regeringen som inte vill ha årliga kartläggningar, säger Ann-Christin Ahlberg (S) ledamot i arbetsmarknadsutskottet.
Att alliansregeringen inte vill ha det är ingen statshemlighet, utan något man lovade företagen.
- Jobbar man rätt med lönekartläggningar underlättar det arbetet att hitta osakliga löneskillnader. Men i vågskålen vägde regelförenklingar för företagen tyngre, säger Jenny Petersson (M) som är suppleant i arbetsmarknadsutskottet.
Ann-Christin Ahlberg (S) säger att hon har förståelse för om omfattande tillkännagivanden måste utredas ordentligt.
- Men att återställa det här hade kunnat gå fort. Vi hade en stark lagstiftning som fungerade väl och gav resultat. Det behövs inga nya utredningar när det gäller jämställdhet. Det behövs politiska åtgärder, säger hon.
Men i och med att Alliansen lovade företagen regelförenklingar måste frågan ändå utredas, anser Jenny Petersson (M).
- Vi måste se hur effekterna blivit efter regelförenklingen och få en helhetsbild.
Ann-Christin Ahlberg (S) tycker att tre år är en väldigt lång tid på dagens arbetsmarknad.
- Med de otrygga anställningar som många har i dag vet du ju inte ens om du är kvar om tre år. Det blir ju också krångligare att sätta sig in i systemet vart tredje år i stället för att använda det naturligt i samband med den årliga lönerevisionen.
Men det är ju inget som hindrar företag att göra lönekartläggningar varje år, svarar Jenny Petersson (M).
- Ansvaret ligger mycket hos parterna, främst hos arbetsgivare.
I januari år genomförde Unionen en undersökning om hur många företag som hade gjort lönekartläggningar under 2013. Resultat visade att andelen sjunkit rejält sedan lagen ändrades för fem år sedan. Då gjorde fler än hälften av företagen lönekartläggningar. Nu är det vart tredje. Förbundet vill i likhet med majoriteten i riksdagen se en återgång till lönekartläggningar varje år. Och att även mindre företag, med färre än tio anställda, ska upprätta handlingsplaner.
- Det är inte ofta vi vill att politikerna ska lagstifta när det gäller frågor som rör arbetsmarknadens parter. Särskilt inte när det gäller lönebildning. Men det här bör ske genom lagstiftning. Vi måste få ett bättre golv i dag att utgå ifrån i lagen, säger Unionens likabehandlingsexpert Sonja Hallsten.
Om M bildar regeringen efter valet säger Jenny Petersson att man kommer att avvakta vad utredningen kommer fram till. Ann-Christin Ahlberg (S) säger däremot att om oppositionen vinner så kommer man att genomföra det.
Vad är ett tillkännagivande och hur stora är löneskillnaderna mellan könen?
- Ett tillkännagivande är när en majoritet i riksdagen tvingar regeringen att utreda en fråga. Enligt en granskning som tidningen Riksdag & Departement har gjort lade riksdagen fram drygt 40 tillkännagivanden under riksdagsåret 2012/2013. De flesta av dem har inte slutbehandlats. Tillkännagivanden från Arbetsmarknadsutskottet har inte ett enda fått svar. Till exempel det om att lönekartläggningar.
- Privatanställda tjänstemän tjänar 7 800 kronor mer varje månad än deras kvinnliga kolleger. Räknar man bort faktorer som hel- och deltider, yrken och utbildning, då skillnaderna blir oförklarliga tjänar privatanställda tjänstemän 9,6 procentenheter mer än kvinnorna. Räknar man in dem tjänar män 19,9 procentenheter mer.
Innan lagen ändrades 2009 skulle arbetsgivare genomföra lönekartläggningar och upprätta planer för jämställda löner varje år. Arbetsgivare med färre än tio anställda behövde dock inte skriva några planer.
Sedan 2009 räcker det att arbetsgivare gör kartläggningar och planer vart tredje år. Dessutom behöver inte arbetsgivare med färre än 25 anställda skriva planer om jämställda löner.
