Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Vision stänger dörren för SD

Fackförbundet Vision tar ställning mot Sverigedemokraterna. Partiet kommer inte att bjudas in till debatter och andra evenemang som förbundet ordnar. Och fackligt förtroendevalda ska inte samtidigt kunna ha uppdrag för SD. Unionen har inga planer på att följa efter.
Sandra Lund Publicerad

Visions förbundsstyrelse har beslutat att ta tydlig ställning mot Sverigedemokraterna (SD) som parti. Vid partipolitiska debatter kommer inte SD att bjudas in.

- För oss som fackförbund är det viktigt att argumentera för allas lika värde och mot de grupper som vill dela upp samhället i vi och dem. Sverigedemokraternas politik överensstämmer inte med vår värdegrund, säger Visions ordförande Annika Strandhäll i en kommentar.

Hon säger också att beslutet beror på att förbundet, som organiserar många anställda inom välfärden, ser det som självklart att arbetslivet ska var fritt från diskriminering och intolerans.

Samtidigt säger Annika Strandhäll att ställningstagandet ”självklart” inte innebär att förbundet lägger sig i hur medlemmar röstar eller vilka politiska åsikter de har. Det gör inte heller Unionen som inte vill stänga någon dörr för något parti. Louise Gerdemo Holmgren, presschef på Unionen, säger till Kollega.se att förbundet inte har några synpunkter på partipolitisk aktivitet så länge den inte strider mot Unionens värdegrund om alla människors lika värde.

Att vara aktiv i SD strider inte mot det?

- Nej, vår grundhållning är att vi inte har synpunkter på partitillhörighet eller om någon arbetar för ett parti. Vi respekterar ett demokratiskt val och de partier som nu sitter i riksdagen.

Kan inte partitillhörighet vara en värdering i sig?

- Nej, det är inget vi håller reda på. Vi har ingen åsiktsregistrering. Det finns ingen automatik i att om man gör på ett visst sätt så blir man utesluten.

Finns det någon gräns där, om till exempel ett nazistiskt parti kommer in i riksdagen?

- Ska man vara medlem ska man stå upp för de värderingar som våra stadgar ger uttryck för. Skulle någon agera annorlunda i Unionens namn får det diskuteras i förbundsstyrelsen som ett enskilt fall.

Enligt Louise Gerdemo Holmgren finns inga debatter eller seminarier där samtliga partier ska bjudas in inplanerade. Om företrädare för Unionen har ett möte med ett riksdagsutskott eller har ett seminarium välkomnar man alla partier. Unionen har representanter på plats under Moderaternas rikskonferens under helgen. Louise Gerdemo Holmgren säger att förbundet är på det flesta riksdagspartiers årliga möten. Men inte SD:s.

- Nej, Det finns ingen automatik där heller. Vi gör en prioritering och är på plats där det är relevant att framföra medlemmarnas frågor.

Även Vårdförbundet och ST tar aktivt ställning mot SD.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se