Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Lågt förtroende för myndigheterna

Förtroendet för de myndigheter som står för vår sociala trygghet är inte på topp. Kollegas undersökning visar att 38 procent tror att de skulle få hjälp av Försäkringskassan om de skulle behöva det. 27 procent tror detsamma om DO och bara 17 procent litar på att de kan få hjälp av Arbetsförmedlingen.
Lina Björk Publicerad

38 procent tror att de skulle få hjälp av Försäkringskassan om de skulle behöva det. Vad säger de siffrorna?

Dan Eliasson, generaldirektör på Försäkringskassan: 
– Vi känner och märker att förtroendet för Försäkringskassan ökar. Det är positivt och visar att vi är på rätt väg. Samtidigt vill jag ju att vi ska ha betydligt högre siffror. Det är svårt att nå dit, men det borde vara mer än 38 procent som känner trygghet i att man får det stöd och den hjälp som man vill ha. Så vi har mer att göra.

Varför får ni inte högre siffror?
– Det finns uppenbara begränsningar i lagstiftningen. Vi märker att människor inte tycker om tidsramarna som finns och gör egna bedömningar kring när man har rätt till ersättning och inte tycker att regelverket motsvarar förväntningarna.

Hur jobbar kassan med förtroendearbetet?
– Mitt mål är att till 2017 så ska Försäkrings-kassan tillhöra den myndighetsgrupp som är mest uppskattad i Sverige. Om man förmedlar mer än 200 miljarder kronor till människor på årsbasis och har ansvar över en så viktig del i den offentliga förvaltningen så ska vi ligga i topp.

27 procent tror att de skulle få hjälp av DO om de skulle behöva det. Vad säger de siffrorna?

Katarina Rydberg, kommunikations- och utbildningschef på DO:
– Det beror ju på hur frågan ställs och vad man menar med hjälp och stöd. Men som myndighet kan man alltid bli bättre och tydligare och det ingår i vårt ansvar att jobba på det.

Varför har ni inte högre siffror?
– Vi har ju väldigt specifika frågor. Om man upplever att man har blivit diskriminerad så är det en speciell situation och jag vet inte om man i allmänhet har en bild av vad man tror att DO kan hjälpa till med. Vi har till exempel inte möjlighet att driva alla anmälningar. Men vi gör en bedömning av alla anmälningar som kommer in.

Hur jobbar ni med förtroendet för myndigheten?
– Vi gjorde bland annat en undersökning 2013 där vi ser att det finns saker att förbättra men också att man anser att bemötandet är bra och att man har ett förtroende för att vi är professionella och ger den vägledning som efterfrågas.

– Vår största utmaning är att få omvärlden att förstå att vi har ett väldigt brett uppdrag. Vi är en liten myndighet med 90 medarbetare som får 2 000 anmälningar per år. DO har inte juridisk möjlighet att driva alla dem rättsligt. Av de ärenden som DO i realiteten hade möjlighet att utreda 2013, utreddes cirka 25 procent. Vi utbildade 800 personer förra året och har ett stort uppdrag att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering.

17 procenttror att de skulle få hjälp av Arbetsförmedlingen om de skulle behöva det. Vad säger de siffrorna?

Pia Rydqvist, projekt-ledare på Arbetsförmedlingen:
– Tyvärr är vi medvetna om att vi har ett lågt förtroende. Arbetsgivare och arbetstagare upplever att de inte får den hjälp och det stöd de efterfrågar. Vi tycker naturligtvis att det är jättetråkigt och sedan i höstas har vi påbörjat ett arbete där vi genomför ett antal kundresor där vi skaffar oss mer kunskap om arbetssökandes och arbetsgivares behov och drivkrafter.

Vad har ni fått för respons?
– En positiv respons är att många tycker att vi har ett viktigt uppdrag. Man vill att vi ska finnas till hands för att motivera och stödja på vägen till anställning. Det man upplever är dock att vi blivit lite av a-kassans poliser, mer än att vara en servicemyndighet. Och det är den obalansen vi behöver rätta till.

Vad är er största utmaning?
– Att förklara vårt uppdrag. Vårt uppdrag har de senaste åren breddats med nya målgrupper och nya arbetsuppgifter men grunden är fortfarande att vi ska förmedla arbete. Och vi vill uppfattas som en professionell samarbetspartner för både arbetsgivare och arbetssökande och som en myndighet som gör skillnad.

Bläddra i tidningen

Undersökningen publicerades även i tidningen Kollega. Bläddra i den här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Person sitter på ett kaklat badrumsgolv med armarna över huvudet. Bilden används för en artikel om ökande vab bland tonåringar.
Fler 13-15-åringar vabbas av sina föräldrar än tidigare. Samtidigt säger Försäkringskassan att myndigheten har begränsad kunskap om vad ökningen beror på. Christine Olsson/TT

Vabbandet minskar i Sverige. Statistiken pekar stadigt nedåt sedan 2022, oavsett om man mäter hur många barn som får vård eller hur många dagar som tas ut.

Men hos en grupp är det annorlunda; tonåringar. Där syns en motsatt trend. Förra året vabbades drygt 24.400 13-15-åringar, enligt Försäkringskassans egna siffror. 

Det är en ökning med drygt 20 procent sedan år 2022. Fjolårets siffra är den högsta som har uppmätts sedan 2006, startåret för Försäkringskassans öppna statistik.

Samma tendens syns även när man mäter det totala antalet vab-dagar för 13-15-åringar. Där slogs rekordet år 2024.

Försäkringskassan utreder ökningen bland tonåringar

Försäkringskassan har ”mycket begränsad kunskap” om vad situationen beror på. Det säger Lotta Jernström, pressekreterare på myndigheten, till Kollega. 

Därför har Försäkringskassan nu inlett en större analys av tonårsföräldrars vabbande. Utredningen beräknas vara färdig hösten 2027. 

Fler vårdas för psykisk ohälsa

Statistik från Socialstyrelsen visar att omkring dubbelt så många 10-19-åringar behandlas för psykisk ohälsa i dag jämfört med för tio år sedan. Försäkringskassan har i tidigare uttalanden kopplat ihop det fenomenet med vab-ökningen.

Men Cecilia Sobocki, även hon pressekreterare på Försäkringskassan, säger till Kollega att den kommande utredningen inte har någon ”särskild teori som ska undersökas” . Hon påpekar också att myndigheten saknar ”egen kunskap om den här gruppen och deras psykiska hälsa”.

Intyg krävs när föräldrar vabbar barn över 12 år

Trots förändringen bland tonåringarna så är det vabbande för yngre barn som fortsätter dominera, enligt Försäkringskassans årliga rapport. Reglerna för att vabba barn över 12 år är betydligt strängare än de som gäller för yngre barn.

Vab för barn över 12 år – reglerna i korthet

Rätten att vabba gäller som regel till och med det år då barnet är 12. Men i vissa situationer kan en förälder vabba även därefter. Då krävs intyg från läkare eller socialtjänst från första dagen. Här är några exempel:

  • Barnet har en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning och blir försämrad på ett sätt som kräver särskild tillsyn.
  • Barnet gör ett läkarbesök där det är nödvändigt att föräldern är med.

Sedan 1 januari 2026 kan en tonårsförälder också vabba om hen behöver gå på möte i skolan på grund av barnets sjukdom, lära skolpersonal om barnets egenvård vid till exempel diabetes, eller gå på en utredning eller förhandsbedömning hos socialtjänsten. De förändringarna är så nya att de ännu inte har gjort avtryck i statistiken.

Källa: Försäkringskassan

Tonårsvabbandet ökar snabbare än befolkningen

Siffrorna i artikeln är hämtade från Försäkringskassans statistikverktyg. Kollega har jämfört siffrorna med Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik. Ökningen av tonårsvabbandet är snabbare än befolkningstillväxten.