Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefer överklagar självmordsdom

Både enhets- och socialchefen som nyligen dömdes för att inte ha gjort tillräckligt när en anställd tog livet av sig överklagar nu domen. "Tingsrätten ställde för stora krav på min huvudman", säger enhetschefens advokat Andreas Victor.
Sandra Lund Publicerad

I mitten av februari dömdes två chefer i Krokoms kommun för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Tingsrätten i Östersund ansåg att de inte hade gjort vad de skulle för att undvika att en socialsekreterare i kommunen tog livet av sig efter upplevd mobbning från en annan chef i kommunen. Arbetsmiljöansvaret låg däremot på enhets- och socialchefen. Båda dömdes till villkorlig dom och dagsböter. Domen är unik då det är första gången den psykosociala arbetsmiljön prövats som ett brott.

Många experter har trott, och hoppats på, ett överklagande. För att få en så hög instans som möjligt att klargöra läget när det gäller arbetsgivarens ansvar i liknande fall. Och nu överklagar alltså båda cheferna domen till hovrätten.

- Vi anser att tingsrätten ställt för stora krav på min huvudman som när det hände trodde att han agerade på rätt sätt. Målet är komplicerat och det finns goda utsikter att hovrätten gör en annan bedömning än tingsrätten, säger enhetschefens advokat Andreas Victor.

I överklagandet nämner han bland annat att enhetschefen aldrig utredde omplacering  eftersom han ansåg att det var omöjligt när socialsekreteraren mådde så dåligt. Han skriver också att han faktiskt gjorde en mobbningsutredning som kom fram till att det inte handlade om kränkande särbehandling. En utredning som tingsrätten ansåg vara otillräcklig.

Advokat Andreas Victor skriver att med facit i hand borde enhetschefen ha gjort annorlunda, men att han ändå uppfattade det som att han följde arbetsmiljölagens krav. Enligt advokaten har enhetschefen inte heller varit drivande i varslet om avsked som tingsrätten såg som en del av mobbningen.

Även socialchefen anser att tingsrätten dömt fel. I överklagandet skriver hans advokat Rolf Lohse att socialchefen ansvarar för cirka 450 anställda och att samarbetsproblem inte är ovanliga. Att socialsekreterarens kolleger ställde sig på sin arbetskamrats sida och larmade ledningen var inte konstigt enligt socialchefen, eftersom socialsekreteraren ”demoniserade” den chef som mobbade honom.

Advokaten, Rolf Lohse, skriver också att det inte ”med säkerhet” går att veta vad som utlöser ett självmord. Och att det är förvånansvärt att tingsrätten är så tvärsäker i frågan. Även när det gäller varslet om avskedande av socialsekretaren anser advokaten att man inte kan veta hur det hade slutat. "Men även om omplaceringsåtgärder hade vidtagits och även om inga arbetsrättsliga åtgärder hade vidtagits kan man inte med säkerhet säga hur det skulle gått" skriver han och kräver att åtalet ogillas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.