Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefer överklagar självmordsdom

Både enhets- och socialchefen som nyligen dömdes för att inte ha gjort tillräckligt när en anställd tog livet av sig överklagar nu domen. "Tingsrätten ställde för stora krav på min huvudman", säger enhetschefens advokat Andreas Victor.
Sandra Lund Publicerad

I mitten av februari dömdes två chefer i Krokoms kommun för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Tingsrätten i Östersund ansåg att de inte hade gjort vad de skulle för att undvika att en socialsekreterare i kommunen tog livet av sig efter upplevd mobbning från en annan chef i kommunen. Arbetsmiljöansvaret låg däremot på enhets- och socialchefen. Båda dömdes till villkorlig dom och dagsböter. Domen är unik då det är första gången den psykosociala arbetsmiljön prövats som ett brott.

Många experter har trott, och hoppats på, ett överklagande. För att få en så hög instans som möjligt att klargöra läget när det gäller arbetsgivarens ansvar i liknande fall. Och nu överklagar alltså båda cheferna domen till hovrätten.

- Vi anser att tingsrätten ställt för stora krav på min huvudman som när det hände trodde att han agerade på rätt sätt. Målet är komplicerat och det finns goda utsikter att hovrätten gör en annan bedömning än tingsrätten, säger enhetschefens advokat Andreas Victor.

I överklagandet nämner han bland annat att enhetschefen aldrig utredde omplacering  eftersom han ansåg att det var omöjligt när socialsekreteraren mådde så dåligt. Han skriver också att han faktiskt gjorde en mobbningsutredning som kom fram till att det inte handlade om kränkande särbehandling. En utredning som tingsrätten ansåg vara otillräcklig.

Advokat Andreas Victor skriver att med facit i hand borde enhetschefen ha gjort annorlunda, men att han ändå uppfattade det som att han följde arbetsmiljölagens krav. Enligt advokaten har enhetschefen inte heller varit drivande i varslet om avsked som tingsrätten såg som en del av mobbningen.

Även socialchefen anser att tingsrätten dömt fel. I överklagandet skriver hans advokat Rolf Lohse att socialchefen ansvarar för cirka 450 anställda och att samarbetsproblem inte är ovanliga. Att socialsekreterarens kolleger ställde sig på sin arbetskamrats sida och larmade ledningen var inte konstigt enligt socialchefen, eftersom socialsekreteraren ”demoniserade” den chef som mobbade honom.

Advokaten, Rolf Lohse, skriver också att det inte ”med säkerhet” går att veta vad som utlöser ett självmord. Och att det är förvånansvärt att tingsrätten är så tvärsäker i frågan. Även när det gäller varslet om avskedande av socialsekretaren anser advokaten att man inte kan veta hur det hade slutat. "Men även om omplaceringsåtgärder hade vidtagits och även om inga arbetsrättsliga åtgärder hade vidtagits kan man inte med säkerhet säga hur det skulle gått" skriver han och kräver att åtalet ogillas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.