Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefer överklagar självmordsdom

Både enhets- och socialchefen som nyligen dömdes för att inte ha gjort tillräckligt när en anställd tog livet av sig överklagar nu domen. "Tingsrätten ställde för stora krav på min huvudman", säger enhetschefens advokat Andreas Victor.
Sandra Lund Publicerad

I mitten av februari dömdes två chefer i Krokoms kommun för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Tingsrätten i Östersund ansåg att de inte hade gjort vad de skulle för att undvika att en socialsekreterare i kommunen tog livet av sig efter upplevd mobbning från en annan chef i kommunen. Arbetsmiljöansvaret låg däremot på enhets- och socialchefen. Båda dömdes till villkorlig dom och dagsböter. Domen är unik då det är första gången den psykosociala arbetsmiljön prövats som ett brott.

Många experter har trott, och hoppats på, ett överklagande. För att få en så hög instans som möjligt att klargöra läget när det gäller arbetsgivarens ansvar i liknande fall. Och nu överklagar alltså båda cheferna domen till hovrätten.

- Vi anser att tingsrätten ställt för stora krav på min huvudman som när det hände trodde att han agerade på rätt sätt. Målet är komplicerat och det finns goda utsikter att hovrätten gör en annan bedömning än tingsrätten, säger enhetschefens advokat Andreas Victor.

I överklagandet nämner han bland annat att enhetschefen aldrig utredde omplacering  eftersom han ansåg att det var omöjligt när socialsekreteraren mådde så dåligt. Han skriver också att han faktiskt gjorde en mobbningsutredning som kom fram till att det inte handlade om kränkande särbehandling. En utredning som tingsrätten ansåg vara otillräcklig.

Advokat Andreas Victor skriver att med facit i hand borde enhetschefen ha gjort annorlunda, men att han ändå uppfattade det som att han följde arbetsmiljölagens krav. Enligt advokaten har enhetschefen inte heller varit drivande i varslet om avsked som tingsrätten såg som en del av mobbningen.

Även socialchefen anser att tingsrätten dömt fel. I överklagandet skriver hans advokat Rolf Lohse att socialchefen ansvarar för cirka 450 anställda och att samarbetsproblem inte är ovanliga. Att socialsekreterarens kolleger ställde sig på sin arbetskamrats sida och larmade ledningen var inte konstigt enligt socialchefen, eftersom socialsekreteraren ”demoniserade” den chef som mobbade honom.

Advokaten, Rolf Lohse, skriver också att det inte ”med säkerhet” går att veta vad som utlöser ett självmord. Och att det är förvånansvärt att tingsrätten är så tvärsäker i frågan. Även när det gäller varslet om avskedande av socialsekretaren anser advokaten att man inte kan veta hur det hade slutat. "Men även om omplaceringsåtgärder hade vidtagits och även om inga arbetsrättsliga åtgärder hade vidtagits kan man inte med säkerhet säga hur det skulle gått" skriver han och kräver att åtalet ogillas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.