Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tvingande regler om psykosociala miljön på g

Arbetsmiljöverket är ett steg närmare bindande föreskrifter för den psykosociala arbetsmiljön. En riktig surdeg som facken kämpat i flera år för att få till. Arbetsgivarna vill däremot inte se röken av en sådan skrift.
Sandra Lund Publicerad

Domen från Östersunds tingsrätt den 19 februari, där två chefer dömdes för arbetsmiljöbrottet  vållande till annans död, har minst sagt aktualiserat frågan om den psykosociala arbetsmiljön. I domen står klart och tydligt att de båda cheferna till den socialsekreterare som tog sitt eget liv brast i ansvar för arbetsmiljön.

Men domen räcker inte för att räta ut det infekterade området om vad som ska göras om den psykosociala arbetsmiljön inte fungerar.  Det anser Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg.

- Det är inte bara när man redan är död som man ska få rätt. Utan helst innan dess. Vi vill ha en lagstiftning som räcker till både för det förebyggande arbetet och under pågående fall, säger hon.

Nu är ett förslag om en bindande föreskrift för den psykosociala arbetsmiljön på intern remiss inom Arbetsmiljöverket. Till hösten ska parterna och externa experter få säga sitt. Tanken är den ska vara klar 2015. I dag finns endast allmänna råd om den psykosociala arbetsmiljön, men de är inte bindande utan fungerar mer som just tips.

Men  det är inte första gången Arbetsmiljöverket försöker formulera bindande föreskrifter på området. Senaste gången var 2003. Då gick samtliga arbetsgivarorganisationer i taket på grund av en paragraf som sa att ” arbetstagare ska ges möjlighet till inflytande över hur det egna arbetet utförs”. En inskränkning av arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, svarade till exempel Svenskt Näringsliv då. Förslaget hamnade i papperskorgen.

Det är inte bara när man redan är död som man ska få rätt.

Arbetsgivarna har inte ändrat inställning i dag. Enligt Martine Syrjänen Stålberg på Unionen, som sitter med i Arbetsmiljöverkets referensgrupp för föreskrifterna, svarade arbetsgivarna redan på första mötet att de inte ville ha några föreskrifter. Sedan dess har myndigheten delat upp mötena, så att arbetsgivare och arbetstagare inte träffar Arbetsmiljöverket samtidigt.

- Jag är skeptisk till bindande föreskrifter. När det gäller fysiska frågor kan man mäta och se på ett enkelt sätt om vad som är bra. För de här fallen blir måttet svårare. Och därmed blir tillsynen svår, säger Jan Johansson som är arbetsmiljöexpert Almega.

Han anser att föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM,  redan täcker den psykosociala arbetsmiljön.

- Där ska även psykosociala risker kartläggas. Att komplettera den med allmänna råd räcker långt.

Martine Syrjänen Stålberg på Unionen håller inte med.

- SAM  är  ju en metodföreskrift. Den säger hur man ska göra. Men sakfrågorna måste finnas med och det behövs tydligare regler. Särskilt nu när den psykosociala ohälsan ökar och vi får ett mer pressat klimat på arbetsplatserna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.