Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tvingande regler om psykosociala miljön på g

Arbetsmiljöverket är ett steg närmare bindande föreskrifter för den psykosociala arbetsmiljön. En riktig surdeg som facken kämpat i flera år för att få till. Arbetsgivarna vill däremot inte se röken av en sådan skrift.
Sandra Lund Publicerad

Domen från Östersunds tingsrätt den 19 februari, där två chefer dömdes för arbetsmiljöbrottet  vållande till annans död, har minst sagt aktualiserat frågan om den psykosociala arbetsmiljön. I domen står klart och tydligt att de båda cheferna till den socialsekreterare som tog sitt eget liv brast i ansvar för arbetsmiljön.

Men domen räcker inte för att räta ut det infekterade området om vad som ska göras om den psykosociala arbetsmiljön inte fungerar.  Det anser Unionens arbetsmiljöexpert Martine Syrjänen Stålberg.

- Det är inte bara när man redan är död som man ska få rätt. Utan helst innan dess. Vi vill ha en lagstiftning som räcker till både för det förebyggande arbetet och under pågående fall, säger hon.

Nu är ett förslag om en bindande föreskrift för den psykosociala arbetsmiljön på intern remiss inom Arbetsmiljöverket. Till hösten ska parterna och externa experter få säga sitt. Tanken är den ska vara klar 2015. I dag finns endast allmänna råd om den psykosociala arbetsmiljön, men de är inte bindande utan fungerar mer som just tips.

Men  det är inte första gången Arbetsmiljöverket försöker formulera bindande föreskrifter på området. Senaste gången var 2003. Då gick samtliga arbetsgivarorganisationer i taket på grund av en paragraf som sa att ” arbetstagare ska ges möjlighet till inflytande över hur det egna arbetet utförs”. En inskränkning av arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, svarade till exempel Svenskt Näringsliv då. Förslaget hamnade i papperskorgen.

Det är inte bara när man redan är död som man ska få rätt.

Arbetsgivarna har inte ändrat inställning i dag. Enligt Martine Syrjänen Stålberg på Unionen, som sitter med i Arbetsmiljöverkets referensgrupp för föreskrifterna, svarade arbetsgivarna redan på första mötet att de inte ville ha några föreskrifter. Sedan dess har myndigheten delat upp mötena, så att arbetsgivare och arbetstagare inte träffar Arbetsmiljöverket samtidigt.

- Jag är skeptisk till bindande föreskrifter. När det gäller fysiska frågor kan man mäta och se på ett enkelt sätt om vad som är bra. För de här fallen blir måttet svårare. Och därmed blir tillsynen svår, säger Jan Johansson som är arbetsmiljöexpert Almega.

Han anser att föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM,  redan täcker den psykosociala arbetsmiljön.

- Där ska även psykosociala risker kartläggas. Att komplettera den med allmänna råd räcker långt.

Martine Syrjänen Stålberg på Unionen håller inte med.

- SAM  är  ju en metodföreskrift. Den säger hur man ska göra. Men sakfrågorna måste finnas med och det behövs tydligare regler. Särskilt nu när den psykosociala ohälsan ökar och vi får ett mer pressat klimat på arbetsplatserna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.