Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Konflikter på jobbet leder till depression

Ständiga förändringar i organisationen och konflikter på jobbet leder till depression och utmattningssyndrom bland personalen. Det framgår av en ny rapport.
Lina Björk Publicerad

Under flera decennier har det svenska arbetslivet varit under omvandling, något som ställer krav på anpassning i företagen och de anställda som jobbar där. Arbetsgivarna hanterar oförutsägbarhet och svängningar på marknaden med en flexibel organisation och en verksamhet som snabbt kan ställa om. Men att vara flexibel innebär att förlora en del av kontrollen. På vilket sätt påverkar arbetsmiljön vår hälsa? Hur ser stressen ut bland människor som inte kan kontrollera sin vardagstillvaro eller oroar sig för ständiga förändringar? Det har Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, tittat närmare på i en ny rapport.

- Vi har undersökt en rad faktorer i arbetsmiljön och tittat på sambanden mellan arbete och depressionssymptom och utmattningssyndrom, säger Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet.

Studien visar att på en arbetsplasts där man upplever mycket press i form av ständiga förändringar och där belöningen upplevs som liten i förhållande till det jobb man gör, ökar risken för depression och utmattningssyndrom bland personalen. Det gäller även för dem som upplever att deras anställning känns osäker och oroar sig för att arbetsplatsen ska läggas ned.

Man ska även ta varningar om konflikter på arbetet och tendenser till mobbning på allvar.
- Vi ser ett väldigt stort samband mellan konflikter och mobbning på arbetsplatsen och förekomst av depressionssyndrom.  Även bristande medmänskligt stöd av arbetsledning och kollegor får de effekterna.

Personer som har en arbetsmiljö där de kan påverka och kontrollera sitt jobb riskerar i mindre utsträckning att drabbas av depression och utmattning. Likaså om man upplever att jobbet är rättvist och tryggt.

Man har inte hittat någon könsskillnad. Män och kvinnor med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad depressionssymtom och symptom på utmattningssyndrom.

 

 

Fakta

Rapporten bygger på studier av arbetsplatser, huvudsakligen i Europa och Nordamerika. I de flesta av studierna har forskarna undersökt arbetsförhållanden och symtom på depression, respektive symtom på utmattningssyndrom, för män och kvinnor i flera olika yrken under minst ett års tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.