Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Svårt att få gehör hos DO

I fjol avslutade Diskrimineringsombudsmannen, DO, 1 829 ärenden. Av dem valde myndigheten att driva 17 stycken till domstol, det vill säga mindre än en procent.
Lina Björk Publicerad
DO
Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg. DO

Antalet anmälningar från personer som sig känt sig diskriminerade ökade förra året.  Sammanlagt fick DO in 1 827 ärenden, jämfört med 1 559 året dessförinnan . Av de ärenden som kom in utredde myndigheten ungefär en fjärdedel och gick vidare med 17 ärenden i domstol.  

Att DO fått in fler ärenden 2013 jämfört med 2012 beror till en viss del på en anmälan om diskriminering på grund av kön och etnicitet som SAS kabinpersonal lämnade in mot Unionen och sin arbetsgivare.  Eftersom personerna anmälde både fackförbundet och arbetsgivaren registrerades det som 218 ärenden.

Allra vanligast är att anmäla diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. På andra plats kommer kön strax före funktionsnedsättning.

För att DO ska driva ett ärende går man igenom ett antal kriterier. En fördel är om ärendet tangerar ett prioriterat område eller gäller en rättsfråga som inte har prövats i domstol.

Den vanligaste orsaken till att ett ärende avslutas är att DO beslutar att inte inleda en utredning, sammanlagt har 887 ärenden avslutats på det viset förra året. Vanligt är också att diskrimineringen är svår att bevisa eller att diskrimineringslagen inte går att tillämpa på ärendet.

Ytterligare en orsak är att det i första hand är facket som ska företräda sina medlemmar. En del av fallen som avslutades 2013 överlämnades därför åt facket.
 

Etnisk tillhörighet

 752

Funktionsnedsättning

 401

Kön

 492

Könsidentitet eller könsuttryck

 22

Missgynnande i samband med föräldraledighet

 43

Religion eller annan trosuppfattning

 108

Sexuell läggning

 28

Ålder

 256

Diskrimineringsgrund saknas/Okänd

 244

Totalt*

 2 346

 

Anmälan kan beröra flera diskrimineringsgrunder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.