Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Polisanmälningar om spam ökar

Anders Olofsson som ansvarar för brottsförebyggande arbete mot bedrägerier på Polismyndigheten i Stockholms län. Har antalet bluffmejl ökat?
- Ja, jag kan inte säga exakt hur många anmälningar vi fått in men jag skulle säga att de har ökat.
Lina Björk Publicerad
Ett typiskt spammejl från våren 2014. Avsändaren, vilket ofta är ett påhittat namn eller ett namn som spamförfattaren stulit från en myndighets eller ett företags hemsida, uppmanar dig att lämna uppgifter till, som här, skatteverket. Ofta kan man titta på titeln på avsändaren - är det en svensk titel? Finns det någon på myndigheten med det namnet och den titeln? Troligen inte.

Hur vet jag att jag fått ett bluffmejl?
- Det finns massor av olika teman. Antingen är det någon som påstår sig känna en avlägsen död släkting till dig och erbjuder dig att ta del av ett stort arv. Eller så har du vunnit på lotteri genom din mejl eller ip-adress. Först ber de dig att fylla i lite formaliteter och sedan sätter cirkusen igång.

Hur vanligt är det att man svarar på de här mejlen?
- Det är svårt att svara på. De vi kan se är ofta de ärenden som gått väldigt långt. Och tyvärr är det alltid någon som tänker, okej sannolikheten är låg, men det finns en möjlighet att det här är sant så jag chansar.

- En oroande tendens är också att har man väl gått med på att skriva in uppgifter och skickat lite pengar så har man väldigt svårt att ta sig ur svårigheterna. Man skickar mer pengar för att få tillbaka de pengar man lagt ut tidigare. De ser vi allra mest i de så kallade romansbedrägerierna, där någon från början kanske utger sig för att vara en harmlös amerikansk kommendörskapten som bara söker kontakt, men sedan måste låna lite pengar, vilket inte sällan slutar med bedrägerier för miljonbelopp.

Vad ska man göra om man får ett bluffmejl?
- Släng breven oöppnade och anmäl till polisen. Tyvärr finns det inte så mycket vi kan göra, men för statistikens skull är det viktigt att kunna se hur omfattande problemet är, både nationellt och internationellt.

Har det gått längre så hänger mycket på omgivningen, eftersom det handlar lika mycket om självbedrägeri som bedrägeri. Det är jättesvårt för den drabbade att ta sig ur något som man byggt upp en massa förväntningar kring.

Ett tips är att Googla bilder som används i de här breven, de används ofta i alla möjliga sammanhang. Då är det lättare att visa att det är bluff.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.