Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Polisanmälningar om spam ökar

Anders Olofsson som ansvarar för brottsförebyggande arbete mot bedrägerier på Polismyndigheten i Stockholms län. Har antalet bluffmejl ökat?
- Ja, jag kan inte säga exakt hur många anmälningar vi fått in men jag skulle säga att de har ökat.
Lina Björk Publicerad
Ett typiskt spammejl från våren 2014. Avsändaren, vilket ofta är ett påhittat namn eller ett namn som spamförfattaren stulit från en myndighets eller ett företags hemsida, uppmanar dig att lämna uppgifter till, som här, skatteverket. Ofta kan man titta på titeln på avsändaren - är det en svensk titel? Finns det någon på myndigheten med det namnet och den titeln? Troligen inte.

Hur vet jag att jag fått ett bluffmejl?
- Det finns massor av olika teman. Antingen är det någon som påstår sig känna en avlägsen död släkting till dig och erbjuder dig att ta del av ett stort arv. Eller så har du vunnit på lotteri genom din mejl eller ip-adress. Först ber de dig att fylla i lite formaliteter och sedan sätter cirkusen igång.

Hur vanligt är det att man svarar på de här mejlen?
- Det är svårt att svara på. De vi kan se är ofta de ärenden som gått väldigt långt. Och tyvärr är det alltid någon som tänker, okej sannolikheten är låg, men det finns en möjlighet att det här är sant så jag chansar.

- En oroande tendens är också att har man väl gått med på att skriva in uppgifter och skickat lite pengar så har man väldigt svårt att ta sig ur svårigheterna. Man skickar mer pengar för att få tillbaka de pengar man lagt ut tidigare. De ser vi allra mest i de så kallade romansbedrägerierna, där någon från början kanske utger sig för att vara en harmlös amerikansk kommendörskapten som bara söker kontakt, men sedan måste låna lite pengar, vilket inte sällan slutar med bedrägerier för miljonbelopp.

Vad ska man göra om man får ett bluffmejl?
- Släng breven oöppnade och anmäl till polisen. Tyvärr finns det inte så mycket vi kan göra, men för statistikens skull är det viktigt att kunna se hur omfattande problemet är, både nationellt och internationellt.

Har det gått längre så hänger mycket på omgivningen, eftersom det handlar lika mycket om självbedrägeri som bedrägeri. Det är jättesvårt för den drabbade att ta sig ur något som man byggt upp en massa förväntningar kring.

Ett tips är att Googla bilder som används i de här breven, de används ofta i alla möjliga sammanhang. Då är det lättare att visa att det är bluff.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.