Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sommarjobb leder in till arbetsmarknaden

Studenter som har ett sommar- eller extrajobb har 35 procents större sannolikhet att hitta ett jobb efter avslutade studier, jämfört med klasskamrater utan nätverk. Det visar en rapport från IFAU.
Lina Björk Publicerad
Michael Probst, AP / TT
Vet vikten av att nätverka. Vid ett seminarium i Davos Schweiz, om vår nätverkande värld, deltog (från vänster) Facebooks grundare Mark Zuckerberg, Flickrs grundare Caterina Fake, VD:n för Orange, Sanjiv Ahuja, Reuters VD, Thomas Glocer och chefen för Kapor Enterprises, Mitchell Kapor Michael Probst, AP / TT

Att ha kontakter är viktigt för både arbetsgivare och arbetstagare. Vänner och kollegor kan tipsa om vakanser, och i en situation där det är svårt att värdera om man kommer att trivas på en arbetsplats eller inte, har man stor användning för bekanta som kan hissa eller dissa företaget.

Även arbetsgivare uppskattar när de sociala nätverken kan fungera som en mellanhand som minskar osäkerheten kring arbetstagarens egenskaper och förmågor.

- Vi har sett att det finns flera viktiga aspekter när man får hjälp till jobb via sina kontakter. Framför allt förkortas tiden till första jobbet väsentligt, upp till sex månader jämfört med klasskamrater som saknade kontakter, säger Oskar Nordström Skans, professor vid Uppsala universitet och en av författarna till rapporten.

Resultatet av studien visar att studenter som har ett sommar- eller extrajobb har 35 procents större sannolikhet att hitta ett jobb efter avslutade studier, jämfört med sina klasskamrater. De har också fyra procents högre sannolikhet att hamna på en arbetsplats där de själva inte har arbetat, men där de har bekanta från tidigare jobb.

- Att inte ha några kontakter kan givetvis få effekter åt andra hållet. Det blir en barriär för unga att komma i jobb. Och klasskamrater som har ett större nätverk springer om.  

Allra bäst är det att ha ett nätverk med kontakter som är utbildade inom liknande yrkesområden. Likaså om de är äldre och har stor erfarenhet, vilket gör dem till betrodda kollegor på arbetsplatsen.

Fakta

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet. Man utvärderar bland annat:

  • effekter av arbetsmarknadspolitik
  • arbetsmarknadens funktionssätt
  • effekter av olika reformer och åtgärder inom utbildningsväsendet
  • arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.