Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fränsta ändrade inte bidragsreglerna

Fränstakonflikten ledde till en politisk debatt på riksnivå: Ska verkligen oseriösa företag kunna få företagsstöd från staten?
Niklas Hallstedt Publicerad

Callcenterföretaget i Fränsta fick avslag på sin ansökan om sysselsättningsbidrag från Tillväxtverket. Verket krävde nämligen att företaget skulle ha villkor i nivå med kollektivavtalets.

Däremot beviljades Focus CRS en miljon kronor i etableringsstöd från länsstyrelsen. Av dem hann man plocka ut 411 810 kronor. Men de pengarna tvingas man nu betala tillbaka eftersom bolaget lade ned i förtid. Den sista maj ska allt vara återbetalt.

Stödet ledde så småningom till en debatt i riksdagen där vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt krävde besked av näringsminister Annie Lööf (C ).

- Var det inte fel att ge regionalstöd till ett företag som inte har kollektivavtal? Är det inte dags att ändra reglerna? frågade Jonas Sjöstedt.

Annie Lööf konstaterade i sitt svar att företagsstödet eller etableringsstödet är ett bidrag till fysiska investeringar, och att det inte ställs några ”särskilda krav relaterade till sysselsättning eller anställningsvillkor” för att få det.

Regeringen arbetar inte heller nu för att reglerna ska ändras. I ett mejl skriver Annie Lööfs pressekreterare:

”Gällande frågan om företag ska kunna få stöd utan kollektivavtal är regeringens åsikt att företag ska följa gällande krav och lagstiftning, vilket omfattar arbetsmiljö med mera. Företagsstöd är alltså villkorade gentemot vissa arbetsförhållanden. Men kollektivavtal är en fråga som inte är politiskt reglerad i den meningen, utan den svenska modellen bygger på att parterna reglerar detta sinsemellan. Så nej; kollektivavtal är inte ett krav från regeringen för att få företagsstöd för etableringar.”


Fotnot: Det som ofta kallas statligt etableringsbidrag och det som ovan kallas regionalstöd heter egentligen företagsstöd.

Läs mer

...om debatten i riksdagen apropå Fränstastrejken här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ica:s drogtester av jobbsökande kan strida mot lagen

Att testa någon för droger är alltid ett intrång i integriteten. Det konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, som nu granskar i vilken utsträckning Ica behandlar personuppgifter om drogtester vid rekrytering och för vilka syften.
Johanna Rovira Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:30
Pipett över öppna provrör i gula och blå laboratorieställ.
Integritetsskyddsmyndigheten kommer bland annat att undersöka på vilket sätt drogtesterna genomförs på arbetssökande på Ica, men även granska hur uppgifterna lagras. Foto: Fredrik Persson/TT

Att Ica använder drogtester på sina anställda är något som Kollega har skrivit om tidigare. Men efter olika medieuppgifter, bland annat från Ekot, att bolaget även testar arbetssökande, ska Integritetsskyddsmyndigheten IMY nu utreda hur Ica gruppen AB och Ica Sverige AB behandlar personuppgifter utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. 

Det är första gången myndigheten granskar just användningen av drogtester i rekryteringsprocesser. 

Ska avgöra när drogtest kan vara motiverat 

– Resultat av drogtester är en typ av personuppgifter och ett intrång i privatlivet. Det är ett kroppsligt ingrepp, och en fråga som vi kan behöva ta ställning till är under vilka förutsättningar som det kan vara motiverat att behandla sådana uppgifter om arbetssökande, säger Theodor Adolfsson, jurist på IMY. 

Myndigheten kommer att väga bolagens nytta av drogtester mot de arbetssökandes integritetsintresse. 

– Vi ska bland annat granska vilka tjänster som omfattas. Det kan finnas större nytta av att drogtesta för vissa tjänster, som till exempel yrkesförare, medan nyttan är mindre om man jobbar på kontor, säger Theodor Adolfsson. 

Integritetsintrång oavsett metod

Vilken typ av drogtester som används kan eventuellt också komma att spela in, även om tester i sig är ett intrång oavsett metod, enligt Theodor Adolfsson.  Kommer myndigheten fram till att ett fel har begåtts finns olika möjligheter till åtgärder mot de granskade bolagen, alltifrån förelägganden att stoppa drogtesterna och reprimander till sanktionsavgifter.  

– Ica-gruppen har tagit del av myndighetens begäran att få mer information, men vi har i nuläget inga ytterligare kommentarer, säger Helena Johansson, pressansvarig på Ica-gruppen.